Möt människorna som berörs
Nobelpristagaren Le Clézio ger F&F:s chefredaktör perspektiv på öriket Vanuatus kamp för klimatet och misstro mot det globala nord.
Jonas Mattsson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Forskning & Framsteg. Den här artikeln är en redigerad version av ledaren i F&F 5/2026.
Bild: Martin Stenmark
Blackbirding är ett ord som fastnat i mitt medvetande, sedan jag läste Nobelpristagaren Jean-Marie Gustave Le Clézios berättelse Raga under försommaren. Ordet har dessvärre inget med att skåda koltrastar att göra, utan är en form av människorov som bedrevs i Stilla havet ända in på början av 1900-talet. Människor på bland annat Vanuatu erbjöds – eller tvingades – att skriva på avtal för att arbeta under en begränsad tid långt från hemlandet, inte helt olikt dagens trafficking. Väl framme på andra sidan havet visade sig löftena vara tomma. I praktiken hade de skrivit på sina egna slavkontrakt.
Sår efter kolonialismen
Raga är en av öarna i Vanuatu, eller Nya Hebriderna som det koloniala namnet var fram till 1980. I sin berättelse skildrar Le Clézio ögruppens historia, från myterna om hur människorna först kom dit till dagens samhälle, starkt präglat av de sår som åsamkats av kolonialismen. Inte undra på att det finns en misstro mot det som i dag kallas globala nord.
Le Clézio publicerade sin bok 2006, men nog kan jag känna igen strävan efter upprättelse i statsvetaren Victor Galaz reportage i det här numret. Utifrån ett besök i våras skildrar han den kamp som förs på Vanuatu och Fiji. Det är ett tålmodigt arbete som tagit önationernas perspektiv på klimatfrågan hela vägen till Internationella domstolen i Haag och till FN. Där har kampen i maj lett till en resolution som ställer högre krav på länder, i praktiken de rikaste länderna, att ta ansvar för sin klimatpåverkan.
Träda utanför akademin
Victor Galaz reportage är också ett exempel på något vi försöker göra på Forskning & Framsteg så mycket vi mäktar med, nämligen att med en stadig förankring i forskning träda utanför de akademiska korridorerna. Vi vill att du som läsare ska få möta de människor som verkligen berörs av det som forskarna studerar och diskuterar.
Skulle du förresten vilja frysas ner för att tinas upp när tekniken förmår det – och botemedel mot dina eventuella krämpor har utvecklats? Missa inte Per Snapruds reportage om planerna på en kryobank i Sverige.
God läsning!
