”Forskning om visenter helt åt skogen”

Läs artikeln på engelska: ”Research on Bison Completely Wrong”

I Tarcubergen i sydvästra Rumänien betar numera 170 visenter, europeiska bisonoxar. Arten dog ut i Rumänien för mer än 200 år sedan. Arbetet med att återintroducera visenter började på allvar för tio år sedan, bland annat med hjälp av djur från Sverige.

Dessa visenter gör en enorm nytta för klimatet, enligt forskning som presenteras i den brittiska dagstidningen The Guardian. Tidningen förlitar sig på uppgifter från Global Rewilding Alliance, som arbetar med att återinföra utrotade djurarter. Enligt organisationen bidrar Rumäniens 170 visenter till att binda lika mycket koldioxid i marken som årligen släpps ut från 1,88 miljoner bensindrivna bilar. Men experter som Forskning & Framsteg har talat med häpnar när de presenteras för siffrorna.

– Det där ligger långt bortom vad jag skulle klassa som rimligt, säger Per Bodin som arbetar med kolinlagring och andra klimatfrågor på Jordbruksverket.

Uträkningarna finns i en ny rapport bekostad av Världsnaturfonden (WWF) i Nederländerna. Den är inte fackgranskad eller publicerad i någon vetenskaplig tidskrift. Per Bodin har jämfört rapportens slutsatser med beräkningsmodeller för kolinlagring som Jordbruksverket använder.

– Då skiljer det en faktor hundra, säger han.

Thomas Kätterer, professor i systemekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, är också skeptisk.

– Beräkningarna är helt åt skogen, säger han.

Enligt forskarna som uttalar sig i The Guardian gjorde visenterna så att marken lagrade 9,8 gånger mer kol från atmosfären. Thomas Kätterer – med lång erfarenhet av att räkna på hur kol och andra ämnen rör sig inom olika ekosystem – har sällan sett effekter större än några tiotals procent.

Han misstänker att forskarna varit okritiska mot sina resultat eftersom de kan användas som argument för själva syftet bakom organisationen Global Rewilding Alliance, nämligen att återinföra utrotade arter. Visenter utsläppta i ett område där de tidigare varit utrotade kan gynna den biologiska mångfalden. Men det gör dem inte automatiskt till klimathjältar.

Att tidningen The Guardian ens tar upp rapporten om visenter är något som förvånar Elin Röös, som är universitetslektor på Sveriges lantbruksuniversitet och bland annat forskar i klimateffekten av olika jordbrukssystem.

– Det hela är för bra för att vara sant, säger hon.

Hon ser flera varningsflaggor. Alltihop bygger på en studie som inte är fackgranskad på sedvanligt sätt. Forskningen vilar tungt på modellerade beräkningar och – inte minst – ger resultat som skiljer sig avsevärt från vad som brukar observeras.

En siffra i texten har rättats 16 maj 2024 klockan 10:43.

Efter att den här artikeln publicerades har WWF dragit tillbaka studien och The Guardian har redigerat sin artikel.