Forskningsministern: ”Vi miljardsatsar på forskning och innovation”

Även inom forskningen behövs extra pengar på grund av pandemin.  Det framgår av regeringens forskningsproposition som presenterats den här veckan. Redan 2021 ökar de statliga anslagen med 3,4 miljarder kronor, en ökning med nio procent jämfört med 2020.

– Vi miljardsatsar på forskning och innovation över hela landet. Det stärker Sverige, det stärker den fria forskningen och vi kan möta breda samhällsutmaningar, säger Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning, i en intervju med Forskning & Framsteg.

Forskningspropositionen stakar ut forsknings- och innovationspolitiken under de närmaste fyra åren. Den här gången har både arbetet och innehållet präglats av corona-pandemin.

– Det tydligaste avtrycket är att vi lägger en så stor nivåhöjning redan under det första året, säger Matilda Ernkrans.

Men även under de följande tre åren får forskningen stora tillskott: 3,2 miljarder under 2022, 3,3 miljarder under 2023 och 3,7 miljarder 2024. Allt som allt tillförs forskningen 13,6 miljarder kronor de närmaste fyra åren.

En orsak till förstärkningen är att företagen, som står för lejonparten av all forskning och utveckling i Sverige, riskerar att dra ner på sin forskning på grund av pandemin. Enligt SCB stod näringslivet för 72 procent av de totala forskningssatsningarna på 171 miljarder kronor 2019. 

– Vi får signaler om att näringslivet kanske inte kan lägga in riktigt lika mycket pengar under nästa år på grund av pandemin och då tycker jag att det är ansvarsfullt att staten lägger en framtung proposition med mycket pengar första året, säger Matilda Ernkrans.

Mest pengar går till universitet och högskolor som får 1,2 miljarder mer i forskningsanslag under nästa år. Därefter kommer viktiga laboratorier och annan forskningsinfrastuktur. Under 2021 går totalt 740 miljoner kronor till forskningsinfrastruktur varav nästan hälften till ESS i Lund som är under uppbyggnad. Dessutom öronmärks 150 miljoner under de närmast fyra åren till det nationella centret för livsvetenskaplig forskning, Scilifelab.

En annan stor satsning görs på ett nytt nationellt forskningsprogram om virus och pandemier som får 100 miljoner om året de närmaste fyra åren. Till det ska läggas totalt 130 miljoner till ”laborativt stöd vid framtida pandemier”.

Även klimatforskningen får ett tillskott på 100 miljoner om året. Dessutom startas ett nytt forskningsprogram om hav och vatten som får totalt 210 miljoner kronor på fyra år.

Nya forskningsprogram startas även inom områdena psykisk hälsa, digitalisering, brottslighet samt segregation.

Matilda Ernkrans vill inte peka ut något område som särskilt viktigt för Sverige att satsa på.

– Jag är väldigt nöjd över helheten, att vi klarar av att stärka upp både den fria forskningen med ett rejält tillskott till högskolor och universitet, samtidigt som vi möter breda samhällsutmaningar och stärker forskningsinfrastrukturen.

Sverige ligger fyra på listan efter Israel, Sydkorea och Taiwan när forskning och utveckling sätts i relation till BNP. Totalt satsade Sverige 3,4 procent av BNP på forskning 2019 varav näringslivet stod för 2,44 procent av BNP. Matilda Ernkrans tycker att Sverige har en bra position.

– Vi ligger väldigt bra till, men just av den anledningen får man inte slappna av och det visar vi nu att vi inte gör.

Forskningspropositionen innehåller även förändringar av högskolelagen, bland annat en ny skrivning som ska stärka den akademiska friheten.

– Det är en viktig signal. I den samtid vi lever i kan vi inte ta den akademiska friheten för given. Vi ser hot och hat riktad mot svenska forskare. I andra delar av världen, inte minst inom vissa extrema högerkonservativa falanger, attackerar man medvetet den akademiska friheten, säger Matilda Ernkrans.