Första kommersiella kvantdatorn – eller?
Det amerikanska it-företaget IBM har presenterat vad de kallar ”världens första kommersiella kvantdator”. Men en svensk expert anser inte att framsteget är så stort.
Bild: IBM
Under den pågående stora teknikmässan CES i Las Vegas passade IBM på att visa upp kvantdatorn ”Q System One” som företaget påstår är den första i världen som fungerar utanför forskningslabbet. Därmed är den också ett viktigt steg mot en kommersiell kvantdator, enligt företaget.
Den nya kvantdatorn har en processor med 20 så kallade kvantbitar eller ”qubits” som är kvantdatorns motsvarighet till den klassiska datorns ettor och nollor. Senare i år ska den öppnas för utomstående företag och forskare som ska kunna köra program på kvantdatorn via internet.
– Att den möjligheten finns är viktigt för att sprida intresse och kompetens om kvantdatorer, säger Jonas Bylander, docent i experimentell fysik på Chalmers och forskningsledare för bygget av en svensk kvantdator inom ramen för Wallenberg Centre for Quantum Technology.
Han säger att IBM har ett av de bästa teamen på området och stora resurser men att framsteget inte är så stort som företaget låter påskina.
– De anger till exempel inte vilka typer av problem man ska kunna lösa, att den har 20 qubits säger egentligen inte så mycket.
Forskningen kring kvantdatorer har fått ett rejält uppsving de senaste åren. Förutom IBM satsar universitet och storföretag som Google och Microsoft stora pengar på att utveckla tekniken som kan göra det möjligt att lösa problem som dagens datorer inte klarar av till exempel inom biologi och logistik. En tillräckligt kraftfull kvantdator skulle även kunna knäcka de krypton som används för säkerhet på internet.
Den amerikanska kongressen klubbade före jul igenom ett stort initiativ inom kvantteknik, och EU sjösatte ett så kallat flaggskeppsprogram i oktober förra året med en budget på 10 miljarder kronor på tio år.
Ett av de ingående projekten i EU-programmet har som mål att bygga en kvantdator med 100 kvantbitar och där spelar Chalmers en viktig roll. Jonas Bylander och hans kollegor ska bland annat tillverka själva processorn till EU:s kvantdator
Att bygga en kvantdator innebär stora utmaningar. Beräkningarna bygger på superposition vilket innebär att kvantbitarna kan existera både som etta och nolla eller i ett tillstånd däremellan. Minsta störning kan dock rubba dem och därmed omöjliggöra beräkningarna. Kvantprocessorn, där beräkningarna sker, måste därför hållas nedkyld till nära den absoluta nollpunkten och skyddas från minsta ljud eller vibration från omgivningen. IBM:s lösning är att kapsla in kvantdatorn bakom tjockt glas.
Trots optimistiska utfästelser från IBM och andra stora teknikbolag kan det komma att dröja innan kvantdatorer når marknaden. Enligt Jonas Bylander krävs mer utveckling för att göra dem mer robusta och användbara
– Vi skulle behöva komma på en ny ännu bättre design för att göra kvant-chippet mindre känsligt och även förbättra materialen och tillverkningsprocesserna för att göra komponenterna mindre brusiga.
