Förstelärare ger positiva skolresultat

Förstelärarreformen skulle göra läraryrket attraktivt och höja elevers resultat på sikt. Den omdebatterade reformen infördes 2013, och innebar att ett antal lärare hos varje skolhuvudman skulle utses till förstelärare. Uppdraget innebar i korthet ett större ansvar för att utveckla undervisningen och ett lönelyft på 5000 kronor i månaden.

Nu visar den första forskningsstudien på reformens effekter att den, utöver en större lönespridning, också lett till lägre läraromsättning på skolor där den införts. Lärare som får ett försteläraruppdrag  byter inte bara arbetsplats i en lägre utsträckning, utan stannar även oftare kvar i läraryrket.

– Vi ser att skolorna som införde reformen behåller en något högre andel behöriga och erfarna lärare. Det har höjt kvaliteten i lärarkollegiet, säger Anna Thoresson, doktorand i nationalekonomi och en av tre forskare bakom studien (se fakta).

Förstelärarreformen gav splittring i lärarkåren

Förstelärarreformen orsakade en debatt om splittring i lärarkåren, till följd av den kraftigt ökade lönespridningen. Därför var forskarna även nyfikna på rörligheten hos lärare som inte fick försteläraruppdrag.

– Vi ville se om de också valde att stanna kvar. Och det visade sig att lärare som arbetar på skolor som inrättat förstelärare men som inte själva blivit befordrade också stannar på skolan i högre utsträckning.  Att de inte fick lönehöjningen själva betydde inte att de valde att gå vidare.

Vad kan det bero på?

– Vi har funderat på det, men har ännu inget svar som vi har fastställt i data. En anledning kan vara att förstelärarna också fick ett uppdrag att utveckla undervisningen och stödja kolleger, vilket kan ha fått positiva effekter för fler lärare.

Höjda studieresultat på skolor med förstelärare

Forskarna vid IFAU har jämfört data över bland annat lärares löneutveckling och rörlighet i kommunala grundskolor med och utan förstelärare. Reformens fyra första år, 2013–2016, har analyserats. Under den perioden spred sig förstelärarreformen till merparten av de kommunala grundskolorna, förklarar Anna Thoresson.

Resultatet visar även andra positiva resultat än den minskade personalomsättningen, som att elevernas studieresultat i låg- och mellanstadiet har ökat något.

– Vi ser små positiva effekter vid nationella prov i årskurs tre och sex. Men det kan ta ett tag för en sådan här reform att få fullt genomslag på elevers resultat.

De resultat ni ser, hur vet ni att de är effekter av just förstelärarreformen? Det har även införts ett annat lärarlönelyft i skolan efter den reformen.

– Vi har försäkrat oss om att vi inte fångade effekten av andra lyft, som matematiklyftet och lärarlönelyftet, genom analyser där vi inte har med data för år 2016, då lärarlönelyftet infördes, och genom att kontrollera för de andra reformerna.

Det här är IFAU och rapporten

IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, är ett forskningsinstitut under Arbetsmarknadsdepartementet med säte i Uppsala.

IFAU ska främja, stödja och genom forskning genomföra uppföljningar och utvärderingar.

Forskarna bakom IFAU-rapport 2020:3 är Erik Grönqvist, docent, Lena Hensvik, professor och Anna Thoresson, doktorand, samtliga i ämnet nationalekonomi och anställda vid IFAU och Uppsala universitet.

Källa: IFAU