Färre elever får särskilt stöd i skolan

Stöd där barnet går kvar i sin klass ger bäst effekt på elevers resultat. Ändå har den typen av stöd minskat kraftigt på 40 år.

Publicerad

”Det är alarmerande att allt fler av de svagaste eleverna misslyckas i dag”, säger pedagogikprofessor Joanna Giota.
Bild: Getty images

Specialpedagogiskt stöd till elever i grundskolan har minskat kraftigt över tid. Mest minskar så kallat inkluderande stöd, där eleven går kvar i klassen. Det visar en stor kartläggning där forskare har följt 65 000 elever från sju årskullar.

Studien har publicerats i Scandinavian Journal of Educational Research och bygger på data från barn födda mellan 1967 och 2004.

När eleverna gick i årskurs 6 fick de göra tre kognitiva test. Även data om specialpedagogiskt stöd sparades. Tre år senare gjordes en uppföljning för att undersöka hur barnen lyckats i skolan.

Joanna Giota
Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.
Bild: Johan Wingborg

– Vi har studerat hur olika former av stödåtgärder hängde samman med olika elevgruppers skolprestationer i årskurs nio, säger Joanna Giota, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet.

Dubbelt så många flickor som pojkar saknade stöd

Från 1990-talet fram till 2020, när de yngsta i studien gick ut nian, minskade stödåtgärderna kraftigt. Bland elever som tangerade IQ 70 – och därmed kan antas ha lindrig intellektuell funktionsnedsättning – minskade det specialpedagogiska stödet från 90 till 78 procent. Dubbelt så många flickor som pojkar, som enligt forskarna hade lindrig intellektuell funktionsnedsättning, saknade helt stöd.

Eleverna som hade IQ 70 gick inte i särskolan, då deras lindriga intellektuella funktionsnedsättning inte var upptäckt av skolan.

Bland elever med svårigheter i skolan men som inte hade intellektuell funktionsnedsättning, minskade det specialpedagogiska stödet från 40 procent i mitten av 1990-talet till 25 procent 2020.

Bättre betyg med stöd

I studien såg forskarna att de elever som hade inkluderande stöd fick något bättre betyg.

– De hade något bättre skolresultat jämfört med elever med mer långvariga stödåtgärder i särskilda undervisningsgrupper eller anpassad studiegång. Det mönstret är tydligt under en 40-årsperiod och gäller alla grupper med specialpedagogiska åtgärder, säger Joanna Giota.

Forskarna följer nu eleverna vidare genom livet. Många elever med IQ 70 födda 1967 började gymnasiet och tog studenten.

– Bland dem som identifierats ha lindrig funktionsnedsättning födda 1967, fullföljde 35 procent en tvåårig yrkesinriktad gymnasielinje. 15 procent följde en särskild utbildningslinje inom gymnasieskolan, säger Joanna Giota.

I dag är det fler elever som slås ut i de här grupperna jämfört med tidigare.

 – Det är alarmerande att allt fler av de svagaste eleverna misslyckas i dag, däribland elever med specialpedagogiskt stöd. Frågan är om stödinsatserna är tillräckliga eller de rätta utifrån elevernas behov och förutsättningar, säger Joanna Giota.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor