Pisa-raset: Svaga elever drabbades mest i pandemin

Andelen lågpresterande elever har blivit fler och drabbats hårdare av pandemin, enligt skolforskare. Det är en av flera förklaringar till det stora raset för svenska högstadieelever i senaste Pisa-undersökningen.

Publicerad

Matematik och läsförståelse var de ämnen där svenska 15-åringar tappat mest.
Bild: Getty images

Pisa-undersökningen för 2022 som publicerades i veckan föll Sverige kraftigt, ner till samma nivå som bottenåret 2012. En anledning är att även om svenska skolor inte stängdes ner under pandemin, gjorde den höga frånvaron för både elever och personal att de som redan haft det svårt fick det ännu tuffare, menar Stefan Johansson, forskare på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.

Stefan Johansson, forskare på institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet.
Bild: Privat

Hans forskargrupp har varit med och genomfört Pisa-studien i läsförståelse.

– Elevunderlaget bidrog till hur snabba skolorna var att ställa om till digital undervisning. På en del skolor där man hade lärarlösa lektioner kom föräldrarna in och stöttade, på andra skolor där det saknats tillgång på kvalificerad personal har lärarbristen påverkat mer, säger han.

Att kunskapsklyftorna växt i den svenska skolan mellan olika socioekonomiska grupper avspeglas i att andelen lågpresterande elever ökat mycket. Det bidrar också till den negativa trenden, enligt Stefan Johansson. Skillnaden mellan svensk- och utlandsfödda elever förklarar dock inte nedgången enligt Skolverket, då den redan tidigare var stor.

Höga kunskapskrav

En faktor som kan ha påverkat lågpresterande elevers resultat i Pisa-proven är betygssystemet.

– Att man infört betyget F, ej godkänd, kanske skapar förlorare till en större grad. Den som känner sig dömd att misslyckas kanske inte anstränger sig för att skriva bra på Pisa-provet, säger Stefan Johansson.

Han ger exemplet att elever som inte är starka läsare borde få öva mer på läsförståelse, än på att träna på avancerade strategier för att analysera och värdera texter.

Starka elever pluggar inte till Pisa

Att socioekonomiska faktorer är viktiga för skolresultat är inget nytt, det finns det mycket forskning på. Stefan Johansson och hans medforskare har mer specifikt tittat på hur elever presterat på Pisa-proven jämfört med sina betyg och resultat på nationella prov.

Det här är Pisa-undersökningen

  • De globala Pisa-undersökningarna genomförs vart tredje år sedan 2000, men den senaste sköts upp från 2021 till 2022 på grund av pandemin.
  • I undersökningen testas 15-åringar i läsförståelse, matematik och naturvetenskap.
  • 81 länder deltog i senaste undersökningen.
  • 2022 tappade svenska elever jämfört med 2018 kraftigt i matematik och läsförståelse, från 12:e till 18:e plats, respektive från 7:e till 14:e. Kunskaperna i naturvetenskap är oförändrade. Där faller Sverige faller från 14:e till 17:e plats, men skillnaderna är inte statistiskt säkerställda.

– I Pisa-proven ingår att eleverna ska ange på en tiogradig motivationsskala hur mycket de ansträngt sig, plus en likadan om hur de skulle ansträngt sig ifall det haft betydelse för betyget. Svenska elever hade en ganska stor skillnad mellan resultaten.

En mindre andel elever underpresterar på Pisa-proven, visar forskningen i det treåriga projekt som Stefan Johansson och hans kollegor fortsätter arbeta i ett år till. Bland dem är starka elever överrepresenterade, är en av slutsatserna i en artikel som snart ska publiceras.

– Eleverna får ingen feedback på resultaten, och skolorna får inte heller veta hur det gått för just dem. Bara resultat för landet som helhet redovisas.

Läxhjälp sticker ut

Stefan Johansson hade gärna sett mer internationell utblick kring Pisa-undersökningen. I stort sett alla länder presterade sämre 2022 än 2018, vilket han anser att pandemin är en viktig förklaring till. Men det finns några få länder som sticker ut.

– Trots pandemin förbättrades resultaten i Japan, medan Sydkorea och Singapore låg kvar på samma nivå. Det kan förklaras med att det finns en utbredd kultur med privata hjälplärare och digital undervisning. Det är ganska vanligt att föräldrar ordnar ”extraskola” och anställer någon som hjälper till på kvällar.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Samhälle & kultur

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor