Fossil maskhjärna var oväntat modern

Omkring en millimeter i diameter. Så stor är hjärnan hos urtidsmasken Cardiodictyon catenulum, som har hittats i fossil från sydvästra Kina. Ett internationellt forskarlag har tittat nära på detta sandkornsstora och numera stenhårda organ. De hade turen att maskarna lagrats i lersediment, så att deras mjuka vävnader har bevarats i hård form. 

− Våra resultat pekar på att den här hjärnan hade mer gemensamt än vi trodde med moderna leddjurshjärnor, säger Marcel Sayre, doktorand i biologi vid Lunds universitet.

Över 80 procent av jordens djurarter hör till leddjuren. Här finns bland annat insekter, spindlar och kräftdjur. Tidigare trodde forskarna att de första mer avancerade hjärnorna gjorde entré på jorden med leddjuren, men det verkar inte stämma.

Betyder detta att redan de här urmaskarna redan för en halv miljard år sedan kunde lära sig saker och ha minnen?

− Ja kanske, men det är svårt att spekulera i, säger Marcel Sayre.

Maskarna tillhörde gruppen lobopoder som numera är utdöda, men dagens leddjur, exempelvis bin och mantisräkor, kan både minnas och navigera. Att studera minneskapacitet bland den här sortens djur brukar göras genom betingning, det vill säga att se om djuren kan koppla samman exempelvis en röd fläck med belöning eller chock.

De nya fynden kan ge svar i en diskussion om hjärnans historiska utveckling som har pågått bland biologer i åtminstone 100 år. Vissa forskare har hävdat att leddjurens hjärnor utvecklades ur den ventrala nervsträngen, som är leddjurens motsvarighet till ryggmärg. Den är uppdelad i segment, där en del styr benen, en annan magen, och så vidare.  

De nu studerade maskhjärnorna är osegmenterade, och det visar att leddjurens hjärna utvecklades som ett eget organ, oberoende av ryggmärgen. De forskare som har hävdat detta kan nu säga ”vad var det jag sa!”, åtminstone de som fortfarande lever.

Marcel Sayres roll i forskningsgruppen har varit att ta fram bilder på hjärnor hos andra närstående grupper för att jämföra med lobopodernas hjärnor. Han har inte själv rört vid fossilen som finns på university of Arizona, där studien har letts av Nicholas Strausfeld. Resultaten finns publicerade i tidskriften Science.