Gasläckorna från Nord Stream kan förgifta torsken

Läckorna på gasledningarna Nord Stream 1 och 2 genererar stora mängder växthusgaser till atmosfären. Exakt vad utsläppet betyder för det marina livet är svårare att säga – men ett av de viktigaste lekområdena för torsk finns här.

Publicerad
Gasläcka

Sammanlagt fyra läckor har noterats. I svensk ekonomisk zon rör det sig om en större läcka på Nord Stream 1 och en mindre på Nord Stream 2.
Bild: Kustbevakningen

Sammanlagt fyra läckor har noterats på gasledningarna Nord Stream 1 och 2, varav två i svensk ekonomisk zon och två i dansk ekonomisk zon.

Thomas Dahlgren, forskare på institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet, oroas över läckornas konsekvenser för det marina livet i Östersjön. Naturgas består huvudsakligen av metan.

– Metan förekommer naturligt i havet, men inte i dessa höga koncentrationer. Vi vet från studier i Svarta havet att fisk har drabbats hårt av metangasutsläpp i kombination med syrefattigt vatten, och Östersjön är också syrefattigt. Då kan metan bli toxiskt. Men vi vet nästan ingenting om effekterna på andra organismer, säger Thomas Dahlgren.

Ska undersökas närmare

Göteborgs universitet planerar en expedition till Östersjön som avgår på söndag. Tanken är att undersöka konsekvenserna av läckorna. Sedan länge har SMHI fyra mätstationer i området som övervakas månatligen. Det gör att forskarna kan jämföra sin data mot hur det såg ut innan läckorna.

– Tyvärr är det ett väldigt känsligt område eftersom de viktigaste lekområdena för torsk finns här, säger Thomas Dahlgren.

Stor klimatpåverkan

Metan är en kraftig växthusgas. På 80 år är klimatpåverkan 20 gånger större av metan än av koldioxid, men metan bryts ner snabbare.

När metan först passerar genom vatten, som i det här fallet, är det svårare att säga hur mycket som når atmosfären. Danska myndigheter uppskattar att läckorna motsvarar en tredjedel av landets årliga växthusgasutsläpp.

Film: Kustbevakningen

Kan ätas upp av bakterier

Elias Broman är forskare vid Stockholms universitet och studerar metanoxiderande bakterier. Dessa bakterier finns i både sedimentet och i vattnet i Östersjön. Hur mycket av metangasen som kommer att ätas upp av mikroorganismer och hur mycket gas som i stället når atmosfären beror bland annat på havsdjupet. Ju större djup, desto mindre metangas kommer att nå atmosfären.

– På Kustbevakningens bilder ser det ju onekligen ut som att en stor del metan bubblar hela vägen upp till havsytan. Det vore intressant att veta mängden metan i luften ovanför naturgasläckan. Det går att mäta med luftprover eller med vattenprover av ytvattnet, säger Elias Broman.

Konsekvenser för marint liv

Elias Bromans bedömning är att läckorna inte kommer att påverka det marina livet så mycket på lång sikt.

– Självklart kan det vara negativt för bottenlevande organismer, och kanske även i bottenvattnet i närområdet, men biodiversiteten borde återhämta sig ganska snabbt efter att det har slutat bubbla, säger Elias Broman.

Thomas Dahlgren vid Göteborgs universitet är inte lika övertygad och oroas över att detta kan få ödesdigra konsekvenser i ett redan utsatt ekosystem.

– Det är bekymmersamt att läckan inträffat i en så känslig del av Östersjön, säger Thomas Dahlgren.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Ett av de största utsläppen

Så vitt de vet har inget så här stort metanutsläpp inträffat tidigare. När oljeriggen Deepwater Horizon exploderade utanför Floridas kust 2010 släpptes det också ut metan i havet. Olyckan inträffade dock på 1 500 meters djup, vilket gjorde att metanet stannade kvar i vattenmassorna och aldrig nådde atmosfären.

– Nordstream 1 och 2 är gigantiska ledningar, också i globala sammanhang, detta är antagligen ett av de största utsläppen, säger Thomas Dahlgren.

Elias Broman drar paralleller till Arktis. Kanske kan de här gasläckorna ge en föraning om vad som skulle hända om stora mängder fruset metan smälter från havsbottnarna i Arktis. Redan nu bubblar metan upp från tinande havsbottnar norr om Sibirien.

Läckaget kan snart upphöra

Kustbevakningens fartyg KBV 003 är på plats i Östersjön och övervakar utsläppen, utrustat med bland annat en fjärrstyrd undervattensrobot.

– Allt tyder på att läckaget kommer att upphöra inom några dygn, säger Mattias Lindholm, Kustbevakningens presstalesperson.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag

Metankoncentrationen fortsatt okänd

Än så länge har Kustbevakningen inte tagit några luft- eller vattenprover för att analysera metankoncentrationen. De har inte den typen av utrustning som krävs, och har inte tagit ställning till om detta är något som ska göras framöver.

– Vi följer läget och tar höjd för olika scenarier, men exakt vad det innebär går jag inte in på med tanke på den säkerhetspolitiska situationen och den pågående förundersökningen. Vi ser över vad som är möjligt att göra och med hänsyn till personalens säkerhet, säger Mattias Lindholm.

Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor