Giftstruma kopplas till förändrad hjärnvolym

Hjärntrötthet och andra psykiska besvär kan hänga kvar även efter behandling för giftstruma. Nu är svenska forskare ett steg närmare en förklaring.

Text Oskar Alex
Publicerad
Giftstruma kan ge svettningar, hjärtklappning, sömnproblem och viktförlust. Men även psykiska besvär som hjärntrötthet, oro och lättirritabilitet.
Bild: Getty images

Sköldkörteln sitter på framsidan av luftstrupen och producerar hormoner som påverkar kroppens ämnesomsättning. Vid Graves sjukdom, den vanligaste formen av giftstruma, gör antikroppar att sköldkörteln producerar för mycket av dessa hormoner.

Sjukdomen drabbar oftare kvinnor än män, och kan leda till symtom som svettningar, hjärtklappning, sömnproblem och viktförlust trots ökad aptit. Den kan också ge en rad psykiska symtom, från hjärntrötthet till oro och lättirritabilitet. En del patienter beskriver att besvären sitter i även efter behandling som återställer nivåerna av sköldkörtelhormoner.

– Månaderna går men patienterna upplever att de inte har samma mentala funktion som innan. Vi ville därför försöka förstå vad som händer i hjärnan hos patienterna, säger Helena Filipsson Nyström, överläkare på sköldkörtelmottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och docent vid Göteborgs universitet.

Nu kan hon och hennes kollegor koppla giftstruma till förändringar i hjärnans struktur på ett tidigare okänt sätt.

Helena Filipsson Nyström, överläkare på sköldkörtelmottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Bild: Göteborgs universitet

Följde patienter med giftstruma över tid

Studien innefattar 62 kvinnor som diagnosticerats med giftstruma mellan åren 2011 och 2019. De behandlades med läkemedel, och några valde också att operera bort hela sköldkörteln vilket gör att de därefter måste använda läkemedel med sköldkörtelhormon.

I början av behandlingen avbildades patienternas hjärnor med magnetkamera, specifikt områdena hippocampus och amygdala som är kopplade till minnen respektive känslor. Det visade sig att bägge områden var mindre i volym jämfört med hos friska kontrollpersoner.

48 patienter genomgick samma undersökning efter cirka 15 månader. Då hade områdena växt till sig och var jämförbara med kontrollpersonerna, förutom vänstra sidan av amygdala som fortfarande var mindre.

Ingen koppling mellan volym och symtom

Behandlingen mot giftstruma ledde till att de psykiska symtomen minskade och att hjärnvolymen ökade på gruppnivå, men på individnivå framträdde en annan bild. Hos en del patienter var volymen konstant, medan den till och med krympte hos andra. Forskarna trodde att patienterna med sämst volymökning skulle ha kvar mest symtom, något de inte fann stöd för.

– Men hjärnan består av många områden, och det kan vara så att volymen förändras på andra ställen. Det viktigaste med studien är att någonting händer i hjärnan, säger Helena Filipsson Nyström.

Nästa steg är att förstå kopplingen mellan giftstruma och förändringar i hjärnvolym. En hypotes är att sköldkörtelhormonerna i sig spelar en viktig roll, via särskilda receptorer i hjärnan. Detsamma gäller antikropparna som ofta orsakar giftstruma. Forskarna tror också att immunsystemet kan påverka hjärnan på andra sätt vilket ska undersökas i en kommande studie.

De vill även studera andra delar av hjärnan och använda mer avancerade avbildningsmetoder för att leta efter förändringar i hjärnaktivitet, inte bara struktur. Studien om giftstruma och förändringar i hjärnan är publicerad i tidskriften The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism.

Välkommen till

Hjärndagen

Välkommen till en spännande heldag med föreläsningar om den senaste hjärnforskningen. Fredag 11 november kl 9–16. Oscarsteatern, Stockholm.

Läs mer och boka!

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Text Oskar Alex
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor