Global mediekris – trots stort behov av journalistik
Efterfrågan på journalistik har ökat under coronapandemin, samtidigt som mediebolagens annonsintäkter viker. En ny forskningsrapport från 18 länder, där Sverige ingår, visar liknande bekymmer på många håll.
I Sverige har corona-pandemin ännu inte lett till några konkurser inom medier. I Australien och Kanada är situationen närmast alarmistisk – där har ett 50-tal respektive ett 30-tal tidningar lagts ner och ännu fler har slutat med sin tryckta upplaga.
Bild: Getty Images
I kristider som coronapandemin är behovet av saklig och trovärdig information särskilt stort. Samtidigt har flera mediebolag i Sverige permitterat journalister för att få ekonomin att gå runt.
– Det är en paradoxal situation att man nu får klara journalistiken med mindre resurser, trots att man ser en ökad efterfrågan. Vi ser inte slutet på den här historien än. Uthålligheten hos mediebolagen kan variera, säger Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet i Sundsvall, som har varit med och skrivit det svenska bidraget till rapporten om covid-19 och medierna.
Tryckta papperstidningar läggs ner
Situationen är liknande i många länder, men det finns också skillnader. I två av de utomeuropeiska länder som deltar i rapporten, Australien och Kanada, är situationen närmast alarmerande. I Kanada har ett 50-tal tidningar lagts ned och i Australien ett 30-tal, och över 100 har upphört med tryckt version.
– De pratar om den största mediekatastrofen som någonsin har drabbat länderna. I princip har pappersutdelade tidningar upphört att existera. Det kan handla om att det är stora länder med en annan typ av medielandskap och distributionssystem än vi har i Europa, säger Lars Nord.
Hur ligger Sverige till bland länderna som kartlagts?
– Om Sverige sticker ut vad gäller hantering av pandemin i övrigt, så sticker vi inte ut gällande frågan om mediestöd, utan hamnar någonstans i mitten. Många länder, som Tyskland och Storbritannien, har gett mer stöd till medierna.
Enligt Lars Nord är det anmärkningsvärt att flera länder, som exempelvis Finland, nu backar från den utstakade marknadsliberala vägen i mediestödsfrågan. I Sverige märks dock inga tecken på den typen av systemskifte. Det handlar mer om att lägga mer resurser i mediestödsystemen som redan finns. Om det är tillräckligt är ännu svårt att bedöma, enligt Lars Nord.
– Vi har inte sett några konkurser på den svenska mediemarknaden än, men det är möjligt att vi kommer att se fler effekter av corona under hösten. Det kan vara så att många lever på marginalen nu, och att det tippar över.
Varannat svenskt hushåll har en tidningsprenumeration
I Norden har vi en mer traditionell mediekonsumtion än i andra länder, vilket också kan hålla oss över vattenytan längre i en kristid. Fortfarande har vartannat hushåll en prenumererad tidning i någon form, till skillnaden från många andra länder, förklarar Lars Nord. Mediekonsumenterna är också mer villiga att betala för journalistik, både i print och digitalt, än i andra länder. En ny sammanställning från Nordicom, ett nordiskt kunskapscenter inom medie- och kommunikationsområdet, där 40 länder kartlagts, visar att Norge toppar den ligan, följt av Sverige.
Kan det bli räddningen för mediekrisen, att vi betalar mer för prenumererad journalistik?
Lars Nord är tveksam:
– I Sverige har vi hyfsat länge velat betala för journalistiken. 27–30 procents villighet är en hög siffra, men det är ändå bara en mindre del av befolkningen. Många vill inte ens höra nyheter nu, än mindre betala för dem.
Vad är då riskerna med den här paradoxen – att journalistiken efterfrågas samtidigt som resurserna krymper? Enligt Lars Nord uppstår problem först när mediehusen inte kan leverera det som efterfrågas. Då riskerar så kallade traditionella medier, som public service och dagstidningar, att tappa konsumenter till andra kanaler. Konkurrensen om uppmärksamheten är stor.
– Jag tycker att pandemibevakningen i Sverige har varit ambitiös ändå, med många extra sändningar och uppdateringar.
Det finns något i pandemikrisens längd som gör den svår att jämföra med andra kriser vad gäller just mediekonsumtionen. I pandemins inledning i mars vände sig många till traditionella medier, precis som under andra kriser som terrorattacken på Drottninggatan eller tsunamin. Men ju längre tiden går, desto mer förvandlas krisen till vardag.
– Det är allmänt svårt att ha krismedvetenhet så länge. Vi är inte lika duktiga på social distans längre och inte lika uthålliga. En spekulation är att våra medievanor också återgår till det normala.
Medier och corona internationellt
Lars Nord, professor i politisk kommunikation och journalistik vid Mittuniversitetet i Sundsvall, har varit med och skrivit det svenska bidraget till den den internationella rapporten om covid-19 och medierna.
