”Gödsla inte med antibiotika vid mykoplasma”
Sveriges ovanligt många fall av lunginflammation kopplad till mykoplasma kan kopplas till coronapandemin. Men den största missuppfattningen om mykoplasma är att det är en allvarlig sjukdom som man behöver vara rädd för, säger statsepidemiolog Magnus Gisslén till Forskning & Framsteg.
Lunginflammation orsakad av mykoplasma kallas på engelska för ”walking pneumonia” då man oftast inte blir lika utslagen som vid lunginflammation orsakad av andra bakterier eller virus.
Bild: Getty images
I höst har ovanligt många i Sverige vårdats på sjukhus för lunginflammation som en komplikation vid infektion med bakterien Mycoplasma pneumoniae. Vanligen handlar det om maximalt 200 fall per månad när en större smittspridningen pågår i samhället, vilket sker ungefär vart fjärde år. Men i september var drygt 500 personer inlagda på sjukhus och i oktober kan det landa på uppåt 600 fall när alla regioner rapporterat in till Socialstyrelsen.
Mykoplasma-utbrottet kopplas till corona-pandemin
De många fallen kan kopplas till corona-pandemin.
Bild: Johanna Ewald St Michaels, Sahlgrenska akademin
– Under de första åren med pandemin, från 2020 till 2022, hade vi extremt få fall av mykoplasma, säger Magnus Gisslén, professor och infektionsläkare vid Sahlgrenska akademin i Göteborg, samt statsepidemiolog.
Mönstret liknar det från många andra infektioner.
– Det visar att de beteendeförändringar vi gjorde under pandemin, som att jobba hemifrån, vara hemma vid symtom, hålla avstånd och att tvätta händerna, generellt skyddar mot infektioner, säger Magnus Gisslén.
Utbrotten av mykoplasma efter pandemin har sett olika ut i olika länder. Danmark hade exempelvis en mykoplasma-topp redan förra hösten.
– Men varför det skiljer sig åt mellan olika länder vet vi inte säkert, säger Magnus Gisslén.
Ingen anmälningsplikt vid mykoplasma
De allra flesta blir inte särskilt sjuka och de inledande symtomen påminner om en vanlig förkylning (se ruta).
Fakta mykoplasmainfektion
- Vanliga symtom är feber, hosta och heshet.
- Efter en mykoplasmainfektion kan det uppstå följdsjukdomar, där den vanligaste komplikationen är lunginflammation. Extremt ovanliga följdsjukdomar är hjärninflammation, Guillan Barrés syndrom som ger muskelsvaghet eller hudförändringen knölros – alla dessa brukar dock läka.
- Det finns inget vaccin mot mykoplasma. Förebyggande åtgärder är att vara noga med handtvätt efter att man nyst eller hostat, samt att stanna hemma vid symtom för att undvika att smitta andra.
– Men om man efter den initiala fasen med feber, hosta och heshet återigen blir sämre, får stigande feber, har svårt att andas, eller får ont i bröstet, då bör man kontakta vården – i första hand via 1177, säger Magnus Gisslén.
Mykoplasma anses inte vara en allvarlig infektion och därför finns ingen anmälningsplikt.
– På engelska kallas lunginflammation som orsakas av mykoplasma ”walking pneumonia”, alltså att man kan gå omkring och fungera trots sjukdomen. Lunginflammation ger i många andra fall mycket allvarlig matthet, säger han.
En orsak till mildare symtom kan enligt Magnus Gisslén vara att mykoplasma drabbar yngre personer, från skolåldern upp till 20–30 år, som i grunden är friska, men även att lunginflammationen i sig är lindrigare.
Få över 50 drabbas
Vissa infektioner ger livslångt skydd, som mässling, men oftast varar immuniteten bara ett kortare tag. En anledning är att smittämnet förändras litegrann över tid.
– Vid mykoplasma är det ovanligt med lunginflammation hos de som är äldre än 50 år. Troligen beror det på att människor blivit utsatt för mykoplasma flera gånger under årens lopp och då byggt upp en mer heltäckande immunitet, säger Magnus Gisslén.
För att diagnosticera mykoplasma används en mycket känslig teknik kallad PCR, som står för ”polymerase chain reaction”. Med PCR går det att i sekret från luftvägarna fånga upp små men artspecifika bitar arvsmassa från bakterien.
– I dag används vanligen så kallad multiplex-PCR, där man samtidigt testar för 10–15 olika bakterier och virus, säger Magnus Gisslén.
Penicillin biter inte på mykoplasma
Mykoplasma-bakterien saknar cellvägg. Det betyder att den inte går att behandla med penicillin, som fungerar just genom att hindra bakterier från att bygga cellvägg. Vid behov används i stället två andra slags antibiotika. Antingen doxycyklin, eller läkemedel inom gruppen makrolider. Dessa antibiotikas verkningsmekanism är att på två olika vis hindra bakteriers förmåga att tillverka nödvändiga proteiner.
Båda dessa antibiotika är bredspektrumantibiotika som slår mot en rad olika bakterier – även sådana som inte orsakar sjukdom. De ska därför användas med försiktighet, då de riskerar att driva på utvecklingen av antibiotikaresistens.
– Så antibiotika vid mykoplasma är inget man ska gödsla med. Dessutom har antibiotika ofta dålig effekt på symtom som långvarig hosta. Hostan har inget med bakteriens närvaro att göra utan beror på att ciliehåren i luftrören har skadats, men de läker av sig själva, säger Magnus Gisslén.
Vilken är, enligt dig, den vanligaste missuppfattningen om mykoplasma?
– Inom vården har man bra koll, men hos allmänheten är den vanligaste missuppfattningen att detta är en allvarlig sjukdom som man ska vara orolig för, men det behöver man inte vara, säger Magnus Gisslén.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer
