Här grävs bronsåldersbyn utanför Norrköping fram
Ett område med omkring 200 byggnader från bronsåldern ska undersökas i utkanten av Norrköping. Det är ett av de större områden med tät bebyggelse från den tiden som grävts fram i Skandinavien.
Pryssgården ligger i nordvästra delen av Norrköping, nära Östra Eneby kyrka. Den tättbebyggda bronsåldersbygden väckte sensation för 30 år sedan, då mark banades för att bygga ut E4:an på platsen. Då grävdes en yta på 10 hektar ut, nu grävs ytterligare 24 hektar ut inför en utbyggnad av företags- och köpkvarter.
– Här finns en kontinuitet med spår av byggnader från stenåldern till 500-talet. Men framför allt är det en nyckellokal för vår förståelse av bronsåldern, med få motsvarigheter i landet, säger projektledaren Marita Sjölin, arkeolog vid Statens historiska museers enhet Arkeologerna.
Den stora koncentrationen gårdar på ett så litet område förklaras av den ovanligt goda jordmånen, som framför allt lämpar sig väl för boskapsuppfödning.
Hoppas kartlägga vardagslivet
Sedan grävningen på 1990-talet har den arkeologiska metodiken och tekniken utvecklats mycket. Då gjordes en stor insats för att gräva fram spår av byggnaderna, i dag siktar arkeologerna betydligt högre. Nu ska även odlingsytor grävas ut, liksom trädgårdsytor från senare tid vid kyrkbyn. Där sträcker sig kontinuiteten ändra fram till 1200-talet.
– Vi ska kartlägga så mycket vi kan om landskapet och samhället. Hur levde man, hur hanterade man kriser med allt från epidemier till klimathändelser? Efter grävningen kommer vi att ägna minst tre år åt analyser, där vi bland annat samverkar med klimatforskare från SMHI här i staden, säger Marita Sjölin.
Bland annat ska grävplatsen avbildas med hjälp av drönare för direktanalys ute på fältet. På så sätt kan grävningen anpassas snabbt efter eventuella fynd. Det ger också arkeologerna möjlighet att förmedla grävningen i närmast direktsändning till allmänheten.
Hällristningar i närheten
Inom någon kilometers avstånd från Pryssgården finns landets näst största hällristningsområde Himmelstalund.
Ristningarna tillkom med en tyngdpunkt under äldre bronsåldern, medan gårdarna byggdes under yngre bronsålder. Men det hindrar inte att platserna kan ha en tydlig koppling till varandra, menar arkeolog Fredrik Larsson, som leder utgrävningarna tillsammans med Marita Sjölin.
– På det sättet liknar Pryssgården andra platser från bronsåldern som grävts ut i Sverige, som Apalle och Hallunda i Mälardalen. Där finns också mycket hällristningar i närheten. Troligen har människor i Pryssgården också lagt till bilder och känt samhörighet med dem som ristat tidigare. Kanske återvände de till ristningarna för ritualer eller för att berätta historier som fördes vidare muntligt.
Uppemot 15 arkeologer kommer att delta under två säsonger med totalt tolv månaders fältarbete. Utgrävningen är den största hittills i Östergötland.
Kunskap baserad på vetenskap
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer