Annons

PET-bilder där data från 20 deltagare lagts samman. Fokus är på hippocampus-området (röd ruta). Här syns att det har skett en mer omfattande inbindning till serotonin1B-receptorn (rödare färg) efter behandling med ketamin (till höger), jämfört med innan behandlingen (till vänster).

Bild: 
Translation Psychiatry

Här syns hur ketamin lindrar depression

Narkosmedlet ketamin har snabb effekt mot svårbehandlad depression. Nu visar forskare att det finns en måltavla i hjärnan som är en speciell mottagare för signalämnet serotonin – kunskap som kan öppna för bättre behandlingar. 

Annons

Publicerad:

2020-06-02

I experimentella studier har ett sövningsmedel kallat ketamin visat sig ha snabb effekt vid svårbehandlad depression, något som Forskning & Framsteg tidigare skrivit om. Nu har svenska forskare använt så kallad positronemissionstomografi, PET, för att kunna studera ketaminets effekter i patienters hjärnor.  

– Vi ville mäta hur stor effekten är och även undersöka via vilka receptorer som ketamin verkar, säger Mikael Tiger, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet. 

Depression är en av de vanligaste anledningarna till psykisk ohälsa – var tionde man och var femte kvinna drabbas någon gång under livet. Om de två första behandlingsförsöken, då läkaren ofta inledningsvis testar ett så kallat SSRI-läkemedel (selektiva serotonin återupptagshämmare) och sedan ytterligare en behandling, inte ger effekt kallas depressionen svårbehandlad. Detta drabbar mellan 15 och 30 procent av patienterna. 

Randomiserad studie med ketamin

I studien lottades 30 personer med depression som inte svarat på SSRI till att få dropp med ketamin eller koksaltlösning, så kallad placebobehandling. 20 personer fick ketamin. Att på detta vis lotta patienterna till olika behandlingar, och att varken patienten eller den som behandlar från början vet vem som får verksam substans kallas att göra en randomiserad, dubbelblind studie.

– Men ketamin är svårt att blinda, eftersom det ger ett slags upplevelse av att gå in i ett annat medvetandetillstånd. Ingen av de som fick ketamin trodde att de fick placebo, men tvärtom förekom, säger han.

Innan deltagaren fick droppet avbildades hjärnan med positronemissionstomografi, PET, och sedan en gång till mellan ett och tre dygn senare. I studiens andra fas fick alla som ville (29 personer) behandling med ketamindropp två gånger i veckan, under två veckors tid.

Ketamin verkar via speciell receptor

Resultatet som publiceras i Translational Psychiatry blev att 72 procent av de som behandlades med ketamin fick effekt av läkemedlet. Detta mättes genom att deltagarna rapporterade lägre grad av depression enligt en viss skattningsskala.

Signalämnet serotonin är viktigt vid depression och låga halter tros vara kopplade till allvarligare sjukdom. För signalämnet finns 14 olika receptorer som sitter på nervcellernas yta. Vid den aktuella PET-avbildningen användes en så kallad radioligand som specifikt band till en serotoninreceptor kallad 5-HT1B. Det gick då att se att ketamin hade verkan via dessa receptorer, något som tidigare visats på apa, men aldrig tidigare i människa. 

– Bindningen minskar utflödet av serotonin, men ökar mängden av signalämnet dopamin, som ingår i hjärnans belöningssystem. Vi såg att ökningen av bindningen var starkast i hippocampusområdet. Vi såg också att de patienter som hade låg 5-HT1B-receptorbindning i nucleus accumbens, som är en viktig del av belöningssystemet, hade bättre effekt av ketaminbehandlingen, säger Mikael Tiger.

Enligt den så kallade serotonin-hypotesen beror depression på att tillgången till serotonin är för låg. Därför används ofta läkemedel som antingen hämmar hur serotonin återupptas i cellerna, eller som minskar nedbrytningen av serotonin. Men dessa läkemedel ger effekt först efter ett par veckor.

– Ketamin har effekt inom ett dygn, och patienter rapporterar att de vaknar dagen efter behandlingen med en helt annan livsglädje än dagen innan. Men ketamin är problematiskt eftersom det är ett narkotikaklassat läkemedel som dels ger ett rus som vissa tycker är obehagligt, dels riskerar att skapa beroende, säger Mikael Tiger.

Öppnar för nya läkemedel

Han menar att nya slags läkemedel skulle kunna riktas mot just serotoninreceptor 5-HT1B, något som han beskrivit i en sammanfattande artikel i Psychopharmacology. Tidigare har forskare experimentellt hämmat denna receptor, med så kallade antagonister, men det har inte gett avsedd effekt. I djurmodeller av depression har det gått att se att om receptorns aktivitet istället stärks, med så kallade agonister, så fås en depressionsminskande effekt.

– Det kan vara en effekt av att mer dopamin släpps ut. Därför vore det intressant att undersöka om denna receptor kan vara en möjlig måltavla för nya och snabbverkande läkemedel, men utan ketaminets biverkningar, säger Mikael Tiger.

Själv arbetar han inte med läkemedelsutveckling utan nästa steg är att tillsammans med japanska kolleger undersöka en annan hjärnstimulerande och snabb behandlingsmetod, kallad elektrokonvulsiv behandling, ECT, se faktaruta. 

– ECT har använts mot depression sedan 1938 men man vet fortfarande inte varför det fungerar. Vi vill se om serotoninreceptor 5-HT1B kan vara inblandad även här, säger Mikael Tiger.

Hjärnstimulerande behandling vid depression

De tre behandlingsmetoderna ketamin, elektrokonvulsiv behandling (ECT) samt transkraniell magnetstimulering (TMS) räknas till hjärnstimulerande behandling.

• Ketamin (som dropp eller nässpray) får i Sverige bara ges som behandling via vården, ej som egenvård. Nässprayen förväntas snart bli godkänd att användas i svensk sjukvård.

• ECT används över hela landet vid svår depression. Behandlingen ger snabb effekt, men kan ge minnesstörningar som biverkan. Ges under narkos, där en behandlingsomgång i median är sju tillfällen. Apparaterna är billiga, men behandlingen är kostsam på grund av personalkostnader.

• TMS är den nyaste metoden av de tre och rekommenderas i Socialstyrelsens Nationella riktlinjer. Här används istället en elektromagnet för att inducera ett svagt elektriskt fält som antingen aktiverar eller hämmar delar av hjärnan. Behandlingseffekten är i genomsnitt mindre än vid ECT, men så även biverkningarna. Här ges 3-minutersbehandling till vaken patient, vanligen 20 behandlingar. TMS-apparaturen är dyr, men behandlingen kan ges av sjuksköterska.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.