Annons

människor som dansar

Ketamin var känd som en illegal och potentiellt beroendeframkallande partydrog. Tanken på att den skulle kunna lindra  depressioner kläcktes i slutet av 1990-talet. Nästa år väntas en nässprej med ketamin bli tillgänglig i Sverige.

Bild: 
Istock

Partydrogen som lindrar depressioner

För första gången på decennier har en helt ny typ av medicin mot depressioner blivit godkänd i USA. En nässprej med en substans från ketamin – en välkänd partydrog – kan ge snabb lindring. Under nästa år väntas sprejen bli tillgänglig i Sverige.

Publicerad:

2019-10-28

Långt efter midnatt låg Johanna sömnlös och googlade med mobilen på en beklämmande kombination av ord: ”depression” och ”kronisk”. En av träffarna handlade om en experimentell behandling med ketamin, ett narkosmedel som även används som partydrog under namnet Special K.

– Jag hade inga förhoppningar om att det skulle göra någon skillnad. Men jag tänkte att jag har inget att förlora, säger Johanna, en blond kvinna i medelåldern som egentligen heter något annat.

Som nioåring försökte hon tre gånger ta sitt liv. I slutet av tonåren gjorde hon ytterligare ett försök. Det ledde till att hon fick antidepressiv medicin som orsakade kramper, skakningar och allergiska blåsor på handflatorna och fotsulorna – utan att hjälpa ett skvatt mot den psykiska sjukdomen. Sedan dess har hon provat alla typer av läkemedel mot depressioner utan att uppleva någon långvarig lindring.

För fem år sedan fick hon så kallad elektrokonvulsiv behandling (ECT). Det hjälpte. Johanna jämför med hur det känns när man har gått omkring med lock för öronen som plötsligt släpper.

– Ljudet kommer tillbaka. Man får tillbaka alla känslor. Man är väldigt avtrubbad när man är deprimerad och känner framför allt ingen glädje eller harmoni, säger hon.

El-behandlingarna gav en ny aptit på livet. Strömpulserna genom hjärnan hade visserligen biverkningar i form av luckor i minnet och en viss mental oskärpa, men fördelarna övervägde. Johanna läste in gymnasiet och tog en universitetsexamen. Allt gick snabbt och lätt.

Mot slutet av utbildningen kom symtomen tillbaka, och då gjorde ytterligare elbehandlingar knappt någon skillnad. Trots det lyckades Johanna få ett bra jobb och dessutom hålla ihop sin vardag som ensamstående tonårsförälder. Men tidigare i år sänkte sig mörkret igen. Det var då hon låg sömnlös och googlade efter ett halmstrå, efter något som skulle kunna hjälpa mot en kronisk depression. Hon fyllde i ett anmälningsformulär på nätet för att delta i ett experiment med ketamin.

– Hon är en av trettio patienter som ingår i vår studie, säger Johan Lundberg, psykiater och docent vid Karolinska institutet och Norra Stockholms Psykiatri.

120 000 svenskar har terapiresistent depression

Samtliga har vad som kallas terapiresistent depression, alltså en depression där inget har hjälpt. Bara i Sverige utgör den gruppen uppskattningsvis 120 000 personer. I framtiden kan forskningen om ketamin leda till nya alternativ för dem.

Ketamin har en brokig historia. Ämnet är kemiskt besläktat med fencyklidin, som lanserades som narkosmedel i mitten av förra seklet. Fencyklidin är mer känt under namnet PCP eller angel dust och är numera klassat som narkotika. Som narkosmedel hade det besvärliga biverkningar, bland annat starka hallucinationer med upplevelser av att bli frikopplad från sig själv, sina tankar, känslor, tid och rum.

Kemister förändrade molekylen i hopp om att hitta något med färre biverkningar. Resultatet var ketamin som lanserades år 1970. Ämnet verkar snabbt som narkosmedel och lindrar dessutom smärta. Under kriget i Vietnam använde amerikanska militärläkare ofta ketamin på sårade soldater. En fördel är att ketamin, till skillnad från morfin, varken hämmar andningen eller sänker blodtrycket.

Ketamin har sinnesförändrande biverkningar, men inte lika starka som angel dust. Ämnet anses vara tillräckligt säkert för att ges till barn. I samband med att ett pojklag i fotboll tillsammans med sin tränare fastnade i en översvämmad grotta i Thailand förra sommaren, blev barnen bedövade med ketamin för att undvika panik under räddningsaktionen.

Tanken på att ketamin skulle kunna lindra en depression kläcktes i slutet av 1990-talet.

– Vi var bekymrade över att forskningen om depressioner hade fått för snävt fokus, säger John Krystal, professor i psykiatri vid Yale university i USA.

Tabletter tar lång tid att verka

De tillgängliga medicinerna syftade till att höja halten i hjärnan av serotonin och liknande signalämnen. Bland dem fanns de så kallade SSRI-preparaten som den svenske Nobelpristagaren Arvid Carlsson utvecklade för närmare femtio år sedan. Idag är de förstahandsvalet vid medicinska behandlingar mot depressioner. Men det kan dröja veckor eller månader innan tabletterna verkar. Det är ett allvarligt problem eftersom en depression ökar risken för självmord upp till tjugo gånger. Och minst en tredjedel av alla som tar SSRI-preparat får aldrig någon effekt.

John Krystal och hans medarbetare ville pröva ett annat spår. De spekulerade i att glutamat – det vanligaste av alla signalämnen i hjärnan – spelar en viktig roll under en depression. Eftersom ketamin bland annat påverkar glutamatsystemet gav de på försök dropp med ketamin till sju deprimerade patienter.

– Några av våra första försökspersoner kände sig helt återställda inom 24 timmar, säger John Krystal.

Han publicerade en rapport om experimentet år 2000. Den passerade obemärkt. Tystnaden kan ha berott på att studien var liten och att andra forskare tvivlade på att det ens var möjligt att behandla en depression så snabbt. Dessutom var ketamin en udda fågel inom den medicinska forskningen om depressioner, och till på köpet känd som illegal och potentiellt beroendeframkallande partydrog.

Ketamin hjälpte inom två timmar

Några år senare fick en av John Krystals medarbetare jobb på amerikanska National Institute of Mental Health (NIMH), världens största organisation för forskning om psykiska sjukdomar. Där startade han en något större studie. Den visade att en klar majoritet av en grupp djupt deprimerade patienter som fick dropp med ketamin blev mycket bättre efter mindre än två timmar.

Nu blev gensvaret starkare. Forskare runt om i världen började testa experimentella behandlingar med ketamin mot depressioner och fick i många fall lovande resultat. Effekterna håller i sig långt efter att läkemedlet har lämnat kroppen. Så det kan inte bara handla om en akut berusning som lyfter sinnet. Förändringen går djupare än så.

Hoppet spirade om en helt ny typ av behandling mot en sjukdom som enligt Världshälsoorganisationen plågar över 300 miljoner människor i alla åldrar. Den förre chefen för NIMH, Tom Insel, skrev i ett ofta citerat blogginlägg för fem år sedan att ketamin kan vara det viktigaste genombrottet när det gäller behandlingar mot depression på flera decennier. Den formuleringen från en av världens mest inflytelserika psykiatriker gav draghjälp åt arbetet med att omsätta forskningen till nya läkemedel. Och det har gett resultat.

I våras blev en antidepressiv nässprej baserad på ketamin godkänd i USA. Ketamin är i själva verket en blandning av två sorters molekyler som rent kemiskt är varandras spegelbilder. Sprejen innehåller bara den ena sorten (esketamin).

Den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA kräver att medicinen ska tas tillsammans med ett annat preparat i tablettform. På grund av risken för biverkningar får sprejen bara ges på certifierade kliniker, och bara till vuxna patienter som testat minst två andra mediciner utan resultat.

Nässprejen kan bli godkänd i Europa nästa år

Läkemedelsbolaget som lanserat nässprejen i USA har även lämnat in en ansökan om att få börja sälja den i EU. Bedömare som F&F talat med tror att sprejen kan bli godkänd mot terapiresistent depression i Europa under nästa år.

Samtidigt har privata kliniker i USA och flera andra länder börjat erbjuda ketamindropp även mot posttraumatiskt stressyndrom, bipolär sjukdom, tvångssyndrom, migrän och flera andra diagnoser. Behandlingarna kostar tusentals kronor per gång, och många kunder återkommer vid minst sex tillfällen. Marknadsföringen är intensiv. På en av klinikernas webbsidor finns en klickbar ruta i grönt med texten: ”Ta kontroll över ditt liv, börja må bättre i dag. JAG ÄR REDO”. Länken går till en sida med ett kontaktformulär och information om extrapriser.

Läkare gav ketamin till tolv fotbollsspelare och deras tränare under en räddningsaktion i Thailand sommaren 2018. Pojklaget hade varit instängt i grottan Tham Luang i två veckor. Syftet med medicinen var att förebygga panik under den mödosamma färden ut.

Bild: 
Sakchai Lalit / AP

En annan klinik citerar Tom Insels positiva formulering i sin reklam. Ingenstans hittar jag förbehållen som också finns med i hans blogginlägg: ”Det återstår att besvara ett antal frågor om den bästa dosen, verkansmekanismen och ketaminets långsiktiga effektivitet och säkerhet.”

– Det finns en hel del hajp runt ketamin, säger Pouya Movahed Rad, överläkare i psykiatri vid Lunds universitetssjukhus.

Den vetenskapliga litteraturen är full av åsiktsartiklar om ketamin. Däremot råder brist på data från välgjorda experiment, enligt Pouya Movahed Rad. Därför har hans forskargrupp genomfört en av de hittills största studierna av ketamin mot depressioner. Den innefattar 200 svårt deprimerade personer som fått konventionella läkemedel och terapier utan att bli bra. I den nya studien fick hälften av dem dropp med ketamin, och den andra hälften el-behandling med ECT. Forskarna lät slumpen avgöra vilken behandling varje patient skulle få.

– Enligt våra data råder ingen tvekan om att ketamin har en antidepressiv effekt, säger Pouya Movahed Rad, som senare i höst kommer att publicera en detaljerad rapport om sina resultat.

Vetenskapliga stödet för ketamin blir starkare

Så det vetenskapliga stödet för att ketamin kan hjälpa mot depressioner blir allt starkare. Frågan är hur det går till, hur ett ämne med kortsiktiga effekter som partydrog kan påverka hjärnan mer långsiktigt och därmed lindra symtomen på en depression.

En svårighet är att forskare inte riktigt vet vad en depression är. Diagnosen bygger på olika symtom som har med känslor och beteenden att göra. Men hur hänger sådant ihop med hjärnans biologi? En utbredd uppfattning är att sjukdomen minskar mängden kopplingar – så kallade synapser – mellan nervceller i pannloberna.

Hos möss som lever under intensiv stress blir synapserna färre. Samtidigt ändrar djuren sitt beteende. De blir apatiska och visar andra tecken som liknar symtomen på en depression.

I våras rapporterade forskare i USA och Japan att de gett ketamin till sådana möss. Mössen blev piggare nästan direkt och under de följande dagarna började deras hjärna även att återbilda förlorade synapser. Forskarnas slutsats är att ketaminet har kortsiktiga effekter som snabbt motverkar depressiva symtom – och att ämnet dessutom på lång sikt bidrar till nya synapser som skyddar mot ett återfall. Upptäckten skulle kunna leda till nya läkemedel och andra behandlingar som hjälper människor att hålla sig friska efter en depression, skriver forskarna i tidskriften Science.

Men möss är inte människor. De kan inte berätta om sina känslor. Det är möjligt att mössens hjärna fungerar annorlunda än människors, och att deras uppgivenhet efter utdragen stress skiljer sig markant från en mänsklig depression. Därför behövs även experiment på människor.

Vid Karolinska institutet pågår ett försök för att förstå hur ketamin förändrar den mänskliga hjärnans kemi. Johan Lundberg och hans medarbetare tvivlar inte på att ketamin har effekt mot depression. Vad de vill veta är hur det går till. De har gett ketamindropp till deprimerade personer och sedan studerat deras hjärna med en så kallad PET-kamera för att se hur behandlingen påverkar en kemisk mottagare för signalämnet serotonin.

– Vi hoppas att den ska bli en alternativ måltavla för mediciner. Det kan leda till förfinade behandlingar, säger Johan Lundberg.

Patienterna fick fyra behandlingar med ketamin

Johanna är en av försökspersonerna i hans studie. Hon har klara minnen av den första gången hon låg på en brits och fick ketamindropp i armen. Forskarna hade sagt att hon antingen skulle få medicinen eller placebo, men hon misstänkte aldrig att droppet bara innehöll saltvatten.

– Jag började ganska fort känna mig påverkad. Lite full.

Johanna upplevde att hon försvann in i en vindlande psykedelisk värld där hon plockades isär och monterades ihop igen. Ljud och ljus var intensiva. Samtidigt kändes det som att en del av medvetandet stod utanför alltihop och kunde analysera vad som hände.

Medan ketaminets akuta effekter klingade av fick hon vänta i ett personalrum på sjukhuset. På fönsterbrädan stod en vissen orkidé med slokande stänglar.

– Stackars planta, tänkte jag. Fastän jag var ganska groggy reste jag mig och började sköta om den, blötte rötterna och ansade stänglarna, säger Johanna.

Sedan kollade hon mobilen. Där fanns ett mejl om en föreställning på en friluftsteater i södra Sverige och hon började fundera på att hyra en bil och åka dit.

– Saker som jag i vanliga fall inte skulle ha brytt mig om gav plötsligt energi och glädje.

Liksom de övriga deltagarna i studien fick Johanna sammanlagt fyra behandlingar med ketamin. När vi träffas har det gått en månad sedan hon fick det sista droppet. Hon hoppas att effekten ska hålla i sig, men det finns inga garantier. All läkning är skör.

En ljuspunkt är att den nya nässprejen kan bli tillgänglig i Sverige. Kemiskt skiljer den sig från ketaminet som Johanna fick under experimentet. Det kan betyda att effekten blir annorlunda, eller ingen alls.

– Det känns ändå som ett ljus i tunneln, att det kanske kan finnas någon typ av behandling även i fortsättningen, säger Johanna.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.