Hjärnskakning – därför håller symtomen i sig

En hjärnskakning innebär att huvudet – eller hela kroppen – utsätts för våld som fortplantar sig till hjärnan. Klassiska akuta symtom är illamående och kräkningar, huvudvärk, dålig balans eller till och med att förlora medvetandet. Hos vissa drabbade går inte symtomen över, något som har uppmärksammats inom amerikansk fotboll. I en studie i American Journal of Sports Medicine visades att spelare efter upprepade hjärnskakningar utvecklat depression och i Journal of Neurology kunde upprepade hjärnskakningar hos fotbollsspelare kopplas till viss kognitiv funktionsstörning.

– Tidigare har man trott att det handlade om skador centralt i hjärnans vita substans, men vi ville undersöka orsakerna mer noggrant, säger Anna Gard, ST-läkare i neurokirurgi vid Skånes universitetssjukhus och doktorand vid Lunds universitet.

Den grupp de valde att studera var elitidrottare inom vanliga sporter i Sverige, som ishockey, fotboll, handboll och ridsport.

– Det är en spännande och utsatt patientgrupp, unga vältränade människor som ändå får kvarstående besvär. Dessutom är mörkertalet stort – ofta åker man inte in till akuten, utan vi ser bara de allvarligaste fallen, där vi behöver utesluta frakturer och blödningar, säger Anna Gard. 

Totalt ingick 42 deltagare, varav hälften var elitidrottare som i sin idrottsutövning drabbats av hjärnskakning och sedan haft symtom i mer än sex månader. Övriga 21 var friska idrottare. Alla deltagare fick under två timmar gå igenom ett helt batteri av tester. Här ingick exempelvis att stå på en balansplatta som mäter exakt hur mycket personen svajar och mätning av hur ögonrörelser svarar på kroppsrörelser.

Dessutom gjordes hörseltest.

– Vi ville utesluta att dålig hörsel förvrängde våra övriga resultat, men alla utom en i studien hade normal hörsel, säger Anna Gard.

Alla deltagares hjärnor avbildades med så kallad 7Tesla-kamera, en magnetkamera vars starka magnetfält ger extra bra bildupplösning. I Lund finns den enda kameran av detta slag i hela landet.

Forskarnas arbetshypotes var att symtomen skulle bero på skador i lillhjärnans vita substans, något som föreslagits i tidigare studier.

– Så vi blev förvånade när vi i våra högupplösta bilder inte såg någon antydan till detta. Då gick vi tillbaka till resultaten från de olika balanstesterna och kunde ur dem få fram att det fanns tecken på skador i de yttre balansorganen i innerörat, mer specifikt på vestibularisnerven, säger hon.

Vestibularisnerven är kopplad till båggångarna och ligger i direkt anslutning till hörselsnäckan. Forskarna fann skador hos 13 av patienterna i symtom-gruppen.

Skadorna leder till att de inåtgående nervimpulserna inte fungerar normalt. Då får hjärnan inte tillgång till den information om kroppsrörelser och känselintryck som krävs för att det ska gå att upprätthålla bra balans.

– Vestibularisnerven ligger inne i ett hålrum i skallbenet och eftersom ben ger skuggartefakter med magnetkamera, går det inte att avbilda själva nervskadan. Men då vi hade gjort så noggranna balanstester gick det att koppla symtomen till vestibularisnerven, säger Anna Gard.

Resultaten publiceras i Journal of Neurotrauma.

För patienterna kan symtomens koppling till balanssinnet vara goda nyheter.

– Det finns specifik fysioterapi som gör det möjligt att träna balansorganen och ögonrörelserna. Den botar ej, men lindrar symtomen, säger Anna Gard.

Hon tycker att man ska vara försiktig med att översätta resultat från en studerad patientgrupp till en annan grupp, men möjligen kan denna typ av träning även hjälpa dem med liknande symtom efter hjärnskakningar från trafikolyckor eller upprepade fall.

Nu vill forskarna gå vidare och undersöka om personer med dessa symtom har inflammationsmarkörer i blod och i så kallad ryggvätska, som avspeglar situationen i hjärnan.

– Vår hypotes är att idrottare med långvariga symtom har en kronisk inflammation i hjärnan. I så fall skulle en möjlig väg vara att ge anti-inflammatorisk behandling, säger Anna Gard. 

I den kommande studien ska de analysera prover från de undersökta idrottarna med symtom plus ytterligare tolv patienter.

– Vi sitter just nu och analyserar provdata från ryggvätskan, säger Anna Gard.

Och själv har hon tänkt om vad gäller träning.

– Jag är från Åhus och där spelar alla handboll, som är en jättetuff sport med mycket och hård kroppskontakt. Nu ägnar jag mig mer åt lugnare träning, som att gå på gym och yoga, säger Anna Gard.