Jämtlands bönder odlade en helt egen typ av korn

Kornet är vårt härdigaste sädesslag, och det enda som kan odlas i stora delar av norra Sverige med mindre ljus och kort odlingssäsong. Men innan jordbruket blev storskaligt och mer inriktat på monokultur fanns stora regionala genetiska variationer inom de så kallade lantsorterna.

I Norden fanns tre huvudsakliga grupper av korn – en variant i ett band över norra Norge, Sverige och Finland, en i ett band i mellersta och södra Norrland, och en tredje i söder. Men kring Storsjön fanns en helt egen typ, visar analyser av bevarade frön från slutet av 1800-talet som gjorts av forskare vid Linköpings och Stockholms universitet.

– Bönder i andra delar av Jämtland bytte till sig utsäde från mer långväga platser, som Östersjökusten och Trondheimsområdet. Men kring Storsjön bytte bönderna korn med varandra i ett system som gjorde att man kunde behålla en egen variant, säger Matti Leino, utbildad agronom och genetiker på Arkeologiska forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet.

Dagens moderna sädesslag är framtagna för att maximera skörden, vilket innebär att de har en mindre genetisk bredd. De gamla lantsorterna hade en större bredd, vilket betyder att det inom samma odling kunde finnas varianter som klarade olika typer av påfrestningar, som kyla eller angrepp av skadeinsekter. Den genetiska mixen gjorde att allt inte slogs ut på en och samma gång – man fick en skörd, även om den riskerade att bli mindre.

Ju mer isolerade bönderna varit, desto mer lokala har varianterna av deras grödor blivit. Det är vad som hände kring Storsjön.

I delar av Jämtland med sämre jordmån skaffade sig bönder nytt utsäde till exempel med hjälp av forbönder som bedrev långväga handel. På så sätt fick de in korn med andra egenskaper när återkommande missväxt hade slagit ut deras egna varianter.

– Men gemensamt är att de forna lantbrukarna bytte utsäde inom den egna klimatzonen, och inte med södra Sverige. De visste att det inte skulle fungera. En förlorad skörd var inte ekonomiskt besvärlig, som i dag, utan på 1800-talet innebar det direkt svält. Att alls få skörd var viktigare än att få hög skörd, säger Matti Leino.

De nya rönen kan bidra till utvecklingen av nya kornsorter som kan klara framtidens klimat, hoppas forskarna. Men vilka egenskaper som behövs är svårt att veta – om det behövs mer torktåliga grödor, eller sådana som klarar översvämningar bättre. Kanske ska de tas fram för en kortare odlingssäsong, eller en längre.

Försök att odla det gamla Storsjökornet pågår i mycket liten skala på två ställen i Jämtland. Men steget till storskalig odling är långt, ifall försöken ger positiva resultat.

– Internationellt forskas det på förädling med gamla lantsorter. Men det är svårt att gå storskaligt med gammal odlingsteknik, med till exempel hästdragna redskap. Stråna var längre och kan inte skördas med moderna redskap, säger Matti Leino.