Forskare har länge ansett att Bergslagen var det första området där järn framställdes i landet, och att det skedde på 500-talet f.Kr. Men på bara några få år har den uppfattningen ställts på ända, med upptäckten att det även skedde i Norrbotten vid ungefär samma tid. Och nu visar en sammanställning av 1 250 kol 14-daterade lämningar att järn framställdes ännu tidigare.

– Man började med järn på det ena eller andra sättet redan under bronsåldern. Det är svårt att avgöra om det handlar om produktion eller smide. Men jag tycker att det finns ett mönster, att de tidigaste dateringarna ligger runt Mälardalen. Hade de varit mer spridda skulle jag ha varit mer skeptisk, säger arkeologen Andreas Hennius vid Upplandsmuseet, som lett kartläggningen.

De äldsta proverna kommer från Uppsala, Örebro och Södermanlands län, daterade till 1000 f.Kr. och något äldre. För Västmanland är dateringen senare, men det beror troligen på att antalet prover är få.

För övriga län dateras de äldsta proverna till 500 f.Kr. till omkring Kristi födelse.

Sammanställningen och den statistiska analysen publiceras i den vetenskapliga tidskriften Fornvännen och har gjorts av forskare vid Uppsala universitet, Jernkontoret – som också finansierat projektet – och fyra länsmuseer. Några nya dateringar har dock inte gjorts, utan forskarna har finkammat befintligt material.

Att det ändå ger en ny bild av både tid och rum för tidig järnframställning beror på att ingen liknande större kartläggning gjorts sedan i slutet av 1980-talet. Då skapades en databas med 330 tidiga järnprover, och den har nu kompletterats med ytterligare över 900 prover.

– Dels har det samlats in många prover sedan dess, dels har metoderna och tekniken för att kalibrera kol 14-mätningar förbättrats och statistiska analyserna blivit bättre tack vare ökad datorkraft, säger Andreas Hennius.

Som exempel nämner han Uppsala län, där man tidigare knappt hittat några spår av tidig järnframställning, frånsett kring Dannemora gruva. Men där finns fler fynd, exempelvis kring Tierp.

Materialet är i första hand spår av blästugnar, det vill säga gropar i marken där enkla ugnar byggts med sten och täckts med jord för att uppnå hög temperatur och smälta ut järn ur myr- och sjömalm. Men även bland annat slagg och spår av kolning ingår. I just Uppland har en blästugn hittats där järn framställts ur bergmalm, vilket är den enda kända i landet.

Liksom i kartläggningarna på 1980-talet har forskarna fördelat materialet länsvis, även om områdena där järn framställdes går över länsgränserna. Det gör att man dels kan jämföra med tidigare resultat, dels stimulera till mer lokal forskning på området.

Andreas Hennius är mån om att järnet sätts in i ett större sammanhang, där det är en av flera företeelser som försiggick på utmarker snarare än i de stora jordbruksbygderna där de flesta bodde. Det är ett område som försummats forskningsmässigt, men nu kan öppnas för nya frågeställningar, hoppas han.

– Det viktigaste är att vi nu kan diskutera järnet med andra utmarksaktiviteter på ett lite säkrare sätt, med de bästa vetenskapliga metoderna vi har nu. Vad händer när man börjar framställa järn i ett område? Minskar då pälsjakt som inkomstkälla, flyttar man runt produktionen? Vi kommer att kunna finlira på ett jättespännande sätt, säger Andreas Hennius.

Databasen är öppen och finns tillgänglig på EU:s forskningsportal Zenodo.