I ett jätteprojekt lett från Göteborg ska europeiska forskarlag försöka förklara, på individnivå, hur indoeuropéerna kom till Europa och hur bland annat jordbruket spred sig. De schematiska figurerna visar dels hur andelen dna från de första jordbrukarna ökade i populationen från och med deras ankomst till Europa från sydöst för 8.000 år sedan, dels hur andelen gener från stäppkulturen yamnaya ökad sedan de kom in från öster för cirka 4.500 år sedan. Siffrorna är inte exakta utan framtagna i en matematisk modell.
Bild:
Racimo, Fernando, et al. ”The spatiotemporal spread of human migrations during the European Holocene”. Proceedings of the National Academy of Sciences 117.16 (2020): 8989-9000
Jätteprojekt ska förklara forntida migration
Med dna, big data och avancerade modeller ska forskare nu ta reda på hur jordbruket spreds över Europa. Med stora mängder data kommer man att kunna se hur klimat och ekonomi har samspelat när människor och kulturer spridits över kontinenten. Jätteprojektet leds från Göteborg.
Annons
Forskarna kommer att arbeta i ett sexårigt tvärvetenskapligt projekt, som får 100 miljoner kronor av Europeiska forskningsrådet och ska ledas av Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet och en av världens främsta bronsåldersforskare. Perioden som ska studeras sträcker sig från jordbrukets ankomst till Europa kring 6.000 före vår tideräkning till bronsålderns slut cirka 500 f.v.t.
– Vi ska göra något som aldrig har gjorts tidigare: samköra befintligt arkeologiskt material med miljödata och genetiska analyser i stor skala, ”big data”. Vi ska använda tusentals kol 14-analyser, tusentals isotopanalyser, ekonomiska indikatorer och pollenanalyser. Det samlar vi i databaser och analyserar med avancerade matematiska modeller, säger Kristian Kristiansen.
Se släktskap på individnivå
Detta redan befintliga material ska kompletteras med e-dna – eller miljö-dna som allt genetiskt material i ett begränsat område också kallas – från ett antal utvalda platser i Europa. Det kan vara att borra efter frön och pollen i en mosse, eller att ta prover i ett avfallslager på en forntida boplats och sedan analyserar vilka djur- och växtarter som funnits på platsen.
Metoden har tagits fram för 15 år sedan, men först de senaste åren har det funnits tillräckligt kraftfulla datorer för att kunna matcha insamlat material med kända arters dna.
– Det har bara gjorts vid ett fåtal arkeologiska fyndplatser i världen. Vi ska göra det mycket detaljerat på 25–50 platser i Europa med bosättningar och gravfält. Vi hoppas kunna se släktskap mellan individer, förändringar i miljön och förklara storskaliga förändringar med hjälp av detaljerade lokala data, säger Kristian Kristiansen.
Gick migrationerna fredligt till?
Projektet kan sägas syfta till att ta ned de senaste årens populationsgenetiska rön om migration från stenåldern och framåt till individnivå. Det handlar framför allt om två stora vågor: när jordbruket kom till Europa för 8.000 år sedan, och när de första indoeuropéerna kom in från slätterna mellan Svarta havet och Kaspiska havet för 4.500 år sedan.
Det forskarna hoppas kunna se är vad som hände när en viss grupp kom till en viss plats.
– Vilka förändringar skedde ekonomiskt, miljömässigt, genetiskt och kulturellt? Hur ser vi det i isotoper, pollen och e-dna? Utspelade sig ett drama, eller gick det fredligt till? Vad hände på de här platserna? frågar sig Kristian Kristiansen.
Du har just läst en text ur tidskriften Forskning & Framsteg. Vill du läsa mer? Prenumerera här!
Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.
Prenumerera på Forskning & Framsteg!
Tidskriften med faktakollade och ögonöppnande reportage och vetenskapsnyheter utkommer med 10 nummer per år.
