När SVT-dokumentären Smalast vinner släpptes i våras var det många på sociala medier som reagerade på att det bara handlade om tjejers ätstörningar. En av dem var Tiktok-kreatören Martin Skålander.

– Det var egentligen ingen kritik utan bara en reflektion, säger han till Forskning & Framsteg.

Martin Skålander har själv lidit av ätstörningar. Allt började med en vurm för löpning när han var 16 år.

– Jag började springa och tyckte det var väldigt kul. Man kommer in i någon sorts runners high och jag älskade löpning. Jag hade aldrig reflekterat över kropp eller mat. När jag gick ner i vikt fick jag många positiva kommentarer. På något sätt hamnade jag i en spiral och tankesätt: Att om jag gör det jag gör nu och får många positiva kommentarer – det är klart jag vill fortsätta.

Det var när Martin Skålander och några vänner skulle ha en pizzakväll som han insåg att hans relation till mat hade blivit destruktiv.

– Jag googlade: Vilken är den hälsosammaste pizzan? Jag kände ångest. Jag kände stress. De beställer pizza. Jag bestämmer mig för att äta gröt och maskerar det med att jag redan är mätt.

Efter detta bestämde sig Martin Skålander för att berätta för sina föräldrar och söka vård. Det var början på en resa som tog honom till botten innan han blev frisk tre år senare.

– Ätstörningen var så stark. Det var maskerat bakom: ”Ja, men det här klarar jag själv”. Det var en period där ingen fick någon say i mitt liv.  Sen gick det så långt att mina föräldrar tvingade mig till en klinik för sluten heldygnsvård för vuxna. Läkaren där sa: ”Du måste komma in, annars kommer du inte att klara dig”, berättar han.

Patienter som lider av ätstörningar upplevs ha mycket kontroll, men den genetiska sårbarheten är en viktig faktor i uppkomsten av ätstörningar, något som Forskning & Framsteg tidigare har rapporterat om. Det handlar alltså inte alls om kontroll.

Tjejer söker i högre grad vård för anorexi – men ändå är det 50–80 procent av personer med ätstörningar som inte gör det. Ätstörningar kommer oftast med skam, skuld och stigma.

Ata Ghaderi, som är professor i klinisk psykologi vid Karolinska institutet och forskar om ätstörningar, berättar att innan många föräldrar förstår de biologiska grunderna till ätstörningar så tänker de att barnet bara kan sluta med beteendet och äta normalt igen.

– Men så enkelt är det tyvärr inte. Många internaliserar det här och tänker att de får skylla sig själva om de inte äter eller hetsäter. Då blir steget större att söka hjälp. Om vi flyttar bort blicken från anorexi och kollar på andra ätstörningar så är det jättemånga som inte söker hjälp, säger han.

Att majoriteten av patienterna som söker vård för anorexi är tjejer kan vara en anledning till att man många gånger pratar om det som en ”tjejsjukdom”. Det är problematiskt, menar Ata Ghaderi.

– Även om 85–90 procent med anorexi är tjejer så ser vi inte 10–15 procent killar i patientunderlaget från klinikerna. Vi ser ett par procent. Även om de söker hjälp är de inte alltid villiga att berätta exakt hur det är, säger han.

Enligt Ata Ghaderi upplever killar med ätstörningar dubbelt stigma då det benämns som en tjejsjukdom. Martin Skålander är med i SVT-dokumentären Starkast vinner som är uppföljaren till Smalast vinner. När han tidigare har pratat om sin ätstörning på sociala medier har andra killar hört av sig till honom.

– Det är därför jag vill prata om det. De meddelanden som jag får tyder på att de kanske inte har någon i sin omgivning som har samma problem och är kille. Feedbacken jag får från dem är att det är första gången de kan spegla sig i någon och första gången de pratar med en annan kille om det. Och att de känner sig väldigt osynliga i det, säger Martin Skålander.

Både Ata Ghaderi och Martin Skålander tycker att kreatörer på sociala medier har ett stort ansvar i att inte spä på ideal som kan leda till ätstörningar.

– Om det finns en risk att trigga någon tycker jag att det är bättre att låta bli lägga ut saker. Anorexi är den dödligaste psykiska sjukdomen. Det är också så skadligt för kroppen och det tar tid för kroppen att återhämta sig. Det är inte värt det att trigga någon längre in i en ätstörning, säger Martin Skålander.

Om man ska prata om ätstörningar tycker han att man ska lägga fokuset på läkningsprocessen.

­– Man ska aldrig prata om kalorier, beteenden och ritualer. Undvika att prata om kropp och vikt. Prata om vad som krävs för att ta kontakt med vården. Uppmuntra en läkningsprocess samt en härlig och sund relation till mat.