Konsumentmakt stoppar inte överfiske

− Vi är inte jättenöjda med att komma med budskapet att det inte är så mycket du kan göra åt svensk havsmiljö genom val av sjömat, men man får ju vara realist, säger Sara Hornborg vid forskningsinstitutet RISE och medförfattare till rapporten Svensk konsumtion av sjömat och dess påverkan på haven kring Sverige.

Två tredjedelar av den fisk och skaldjur vi äter i dag importeras, och påverkar alltså inte svenska hav. Om svenskar väljer bort torsk från Östersjön på grund av att den inte kan miljöcertifieras så går den på export i stället.

Ansvaret för fisket ligger hos politikerna

Önskvärt vore att politikerna följde forskarnas rekommendationer för att kunna säkerställa ett hållbart nyttjande, samt att man inom havsförvaltningen premierade fiskemetoder som hade minsta möjliga påverkan av havsmiljön. Så länge det är tillåtet att fiska kommer fisken att tas upp, och köpare kommer att finnas någonstans i världen. Ansvaret för läget i svenska vatten ligger därmed inte hos konsumenterna, utan hos politiker och myndigheter, blir rapportens slutsats.

Konsumentmakt gör ändå skillnad

Svenskt konsumentengagemang har dock inte varit förgäves, förtydligar Sara Hornborg. Det har bland annat drivit fram WWF:s fiskguide och miljömärkningar som MSC och KRAV. Nästan all fisk i butikerna är i dag MSC-märkt, och det är positivt, men gör ingen större skillnad för just svenska vatten.

Miljömärkningen har också svagheter, som exempelvis att både burfångad och trålad havskräfta är miljöcertifierade, fastän burfångad har betydligt mindre bottenpåverkan och bifångstmängd än trålad. Om konsumenten tror att påverkan på havsmiljön minskar genom att enbart gå på MSC-märkningen är det inte helt sant, utan man behöver även kolla vilket redskap som använts, enligt Sara Hornborg.

Vad skulle du vilja ändra först i fiskeripolitiken?

− Det absolut viktigaste är att respektera forskarnas rekommendationer när det gäller fiskekvoter. Det sker en hel del politiskt överfiske, det vill säga att kvoten sätts högre än forskarna rekommenderar. På ål har forskarna rekommenderat nollfiske sedan 1990-talet och den fiskas fortfarande.

Och finns det något som vi konsumenter kan göra när vi väljer svensk fisk?

− Vi kan vara öppensinnade och beredda att äta mer än fiskfilén.

Bara 17 procent av fisken som tas upp blir till människoföda, bland annat för att vi är ”filéfixerade”, enligt Sara Hornborg. Industrin skulle till exempel kunna skrapa loss mycket från benen efter att filén har tagits om hand, men det kräver att vi efterfrågar mer fiskfärs.

Som konsument blir man kanske rädd för sådant som man inte är van vid. När fisken inte är i hela bitar kanske man tänker att ”nu försöker de lura i mig råvara av sämre kvalitét…”, men vi måste uppvärdera olika sätt att ta vara på sidoströmmarna, enligt Sara Hornborg.

− Det är helt enkelt ett mer ansvarsfullt sätt att använda havets begränsade resurser.

Sara Hornborg