Kritik mot studie som bedömde studenters utseende

Adrian Mehic, doktorand i nationalekonomi vid Lunds universitet, har studerat hur studenters betyg påverkas av om undervisningen sker på distans, på campus eller i hybridform, det vill säga både på distans och i klassrum. I en artikel publicerad i den vetenskapliga tidskriften Economics Letters har Adrian Mehic undersökt sambandet mellan utseende och betygssättning vid de olika undervisningsformerna.

Resultatet var att de kvinnor som bedömdes som snygga fick lägre betyg när undervisningen bedrevs på distans, medan män som bedömdes som snygga hade fortsatt genomsnittligt högre betyg även vid distansundervisning. Adrian Mehics hypotes är att ett fördelaktigt utseende tycks påverka männens personlighetsdrag på ett mer bestående sätt än hos kvinnorna, till exempel genom ett bättre självförtroende. En annan slutsats är att de manliga lärarna i större utsträckning ger snygga kvinnor högre betyg vid klassrumsundervisning än när de inte kan se studenterna.

Studien baseras på data från studenter vid ingenjörsprogrammet Industriell ekonomi på Lunds tekniska högskola, LTH. Nu har studien kritiserats av lärare och studenter.

– Det handlar om oro från studenter som har utgjort underlag till studien utan att veta om det och om lärare som inte känner igen sig, säger Annika Olsson, rektor på LTH.

I dagsläget har två anmälningar om misstänkt avvikelse från god forskningssed kommit in till Lunds universitet och skickats vidare till Överklagandenämnden för etikprövning, som bland annat ska se till att forskare följer lagar och regler när de genomför sina studier.

– Jag har själv frågetecken kring studiens genomförande men vill inte föregå nämndens prövning, säger Annika Olsson.

Flera studenter har begärt ut bedömningen av sitt utseende med stöd av GDPR, allmänna dataskyddsförordningen.

– Man kan bara få ut uppgifter om sig själv, vilket är det som lagen kräver. Personnummer visas inte och jag har gjort allt för att stoppa folk från att hitta andras snygghetsbedömning. Måttet på snygghet är enligt lagen inte en känslig personuppgift, säger Adrian Mehic.

Studenterna i studien har bedömts genom att en jurygrupp har tittat på deras Facebook-profilbilder och betygsatt utseendet från 1 till 10. Detta har kritiserats både för att det skulle vara ett upphovsrättsligt intrång och för att Facebook-profiler inte ger en rättvisande bild av en persons utseende. Adrian Mehic avfärdar kritiken och anser sig ha rätt att använda bilderna utan personernas godkännande.

– En profilbild på Facebook är offentlig och om man gör på samma sätt för alla deltagare har jag bedömt att det fungerar. Jag hade även kunnat publicera bilderna i studien, vilket jag inte har gjort. Lagen tillåter mer än jag har gjort.

Studien har också kritiserats för att den skulle vara lätt att avanonymisera för den som känner studenterna, genom exempelvis uppgifter om ålder, hemkommun och betyg. Adrian Mehic håller inte med.

– Nej, jag tycker inte att det är lätt. Studien är helt anonymiserad och jag har inte lämnat ut hemkommun, säger han.

Slutligen har jurygruppens sammansättning ifrågasatts. En del av de 74 personer som fick bedöma studenternas utseende var tredjeårselever på gymnasiet. Deras bedömning av utseende skulle kunna vara en annan än den studenternas vuxna lärare gör.

– Anledningen till att det fanns unga med i jurygruppen var för att de ska matcha åldern på studenterna i studien, säger Adrian Mehic.

Hur ser du sammantaget på kritiken mot studien?
– Först handlade den om att jag skulle ha haft etikprövning och samtycke, men när det inte var giltiga argument gick de över till att kritisera metodologin. Det är lite att spela bort korten. De metodologiska aspekterna tar uppmärksamhet från studiens resultat.

Finns det något du hade velat göra annorlunda?
– Inte i metodologin. Jag har utgått från de lagar som finns. Som statlig myndighet har vi rätt att använda offentliga uppgifter och vi avråds från att be om samtycke. Det är lite ”damned if you do, damned if you don’t”.

Hur påverkar kritiken dig som forskare?
– Jag kommer dra mig för att välja känsliga och kontroversiella ämnen i framtiden. Forskare är redan rädda för kontroversiella ämnen och det här förstärker det. Andra har sagt till mig att Sverige är ett dåligt land för fri forskning men jag hade inte föreställt mig att det skulle bli så här. Vi hade inte gått ut med pressmeddelandet om studien om jag hade vetat det, utan hållit det internt.

LTH:s rektor Annika Olsson tycker att det är bra att pandemins effekter på undervisningen studeras. Hon är också positiv till undersökningar av eventuella skillnader mellan hur manliga och kvinnliga studenter behandlas.

– Men som i all forskning är det viktigt att det görs i enlighet med riktlinjer för god forskningssed, säger hon.

Lunds universitets ledning avvaktar utredningen från Överklagandenämnden för etikprövning. Vicerektor Jimmie Kristensson, som är ordförande i universitetets råd för etik och akademisk frihet, säger att det är mycket ovanligt att studier leder till den här typen av debatt utanför den akademiska världen.

– Det är tydligt att studien har väckt starka känslor och många frågor från studenter och lärare. Det finns flera lager här: Det handlar både om tillståndet för studien och om huruvida forskaren skulle ha frågat om samtycke även om han inte behövde göra det. Studenterna har fått stöd och jag hoppas att doktoranden har fått stöd från Ekonomihögskolan. Det är inte lätt att hamna i fokus för en sådan här diskussion och som universitet ska vi inte döma någon på förhand, säger Jimmie Kristensson.