Annons

Man i rullstol uttrycker glädje när han korsar mållinjen

17 procent av idrottarna i undersökningen rapporterade att de veckovis använde olika typer av smärtstillande.

Bild: 
Getty

Kunskapsbrist om skaderisk inom paraidrott

Idrottsrelaterade skador och sjukdomar är en del av elitidrottarens vardag, men för vissa kan det skapa större svårigheter. Paraidrottares hälsa har nu kartlagts i en ny avhandling.

Annons

Publicerad:

2019-12-19

Kristina Fagher, doktorand i Rehabiliteringsmedicin vid Lunds universitet, har disputerat med en avhandling om skador och sjukdomar som drabbar paraidrottare. Denna grupp av elitidrottare har olika typer av antingen medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar, skador eller sjukdomar. De bästa tävlar i Paralympics, som numera är världens tredje största idrottsevenemang och arrangeras precis efter OS.  

I avhandlingen, som är mer omfattande än de som tidigare gjorts i ämnet, konstaterar Kristina Fagher att paraidrottare är särskilt utsatta när det gäller risk för idrottsskador. En rad olika faktorer ligger bakom. Av de mer än 100 undersökta svenska idrottarna hade drygt 30 procent råkat ut för en svår idrottsskada under det föregående året. Det var främst de yngre, mellan 18 och 25 år, som hade haft svåra skador. Det är något som kan komma att påverka den resterande idrottskarriären. Att få en skada är också en riskfaktor för att få ytterligare en skada. 

– Vissa beteenden kunde kopplas till risken att skadas. Att man fortsatte att träna fast man hade en skada. Att man kände skuld om man missade en träning. Det tyder på att det finns ett slags riskbeteende, säger Kristina Fagher. 

Flest skador under träning

För det är vid träningstillfällena som majoriteten av skadorna sker, vilket skapar problem eftersom idrottarna oftast inte har medicinsk personal på plats. Och vid cirka 60 procent av skadorna var funktionsnedsättningarna en bidragande orsak till skadan. Till exempel drabbades rullstolsidrottare av axelskador medan idrottare med synnedsättning råkade ut för traumatiska skador på grund av krockar och kollisioner.  

– Det vardagliga livet blir väldigt svårt när man redan har en funktionsnedsättning och dessutom får en idrottsskada. Om ena sidan av kroppen är förlamad och man får en idrottsskada på den andra sidan, då blir livet väldigt svårt. Det är något som skiljer sig från andra elitidrottare, förklarar Kristina Fagher.  

Forskargruppen skapade en en e-hälsoapp för att under ett år samla in uppgifter om idrottarnas mående. Utformningen av den var i sig en svårighet eftersom det var viktigt att den skulle kunna användas av alla, både av någon med en grav synnedsättning liksom den med en intellektuell funktionsnedsättning. Till exempel hade en av deltagarna bara möjlighet att använda appen via ett finger och en joystick för att rapportera in. 

Kunskapsbrist inom idrottsrörelsen 

I appen rapporterades om sjukdomar, skador och för lite sömn. Flera av sjukdomarna var relaterade till funktionsnedsättningen, till exempel drabbades idrottare med ryggmärgsskador lätt av urinvägsinfektion. Vidare hade bara 22 procent fått hjälp att planera sin kost, medan drygt 40 procent saknade en medicinsk kontaktperson. 

– I intervjustudien pratade idrottarna om att det fanns stora kunskapsbrister om hur det var att träna och tävla med en funktionsnedsättning. Både hos idrottsorganisationerna, sjukvården och coacherna. En tredjedel rapporterade att deras landslagscoach delvis eller helt saknade kunskap om parasport. Det finns en kunskapsbrist inom idrottsrörelsen hur elitaktiva paraidrottare ska kunna träna och tävla, och samtidigt hålla sig friska, säger Kristina Fagher. 

En tredjedel skadade under en period 

Enligt studien drabbas paraidrottare oftare av skador och sjukdomar jämfört med andra elitidrottare. Och det är fler skador under Paralympics än OS. 

– Man skulle nog kunna säga att det finns en skillnad i kunskap och resursfördelning, säger hon. 

I augusti 2020 är det dags för nästa Paralympics. Enligt en beräkning utifrån idrottarnas rapportering, var 32 procent av atleterna skadade under en och samma dag. 

– Man skulle teoretiskt kunna säga att den dagen vi ska åka till Paralympics är det bara 68 procent som är skadefria. 

Kristina Fagher är utbildad fysioterapeut, och arbetar i dag som förbundsterapeut för svenska parasportförbundet.

Fakta om Paralympics

Den paralympiska rörelsen startade efter andra världskriget. Många var sårade och möjligheten till rehabilitering var dålig. Läkaren Sir Ludvig Guttman introducerade träning för att hjälpa brittiska soldater med ryggmärgsskador. 1948 organiserade han en tävling i bågskytte för de före detta soldaterna. Den ägde rum samtidigt som OS. Från det växte sportevenemanget. 

Det första Paralympics hölls i Rom 1960, och de första vinterspelen hölls i Örnsköldsvik 1976.

De senaste spelen hölls 2018 i Pyeongchang, Sydkorea. SVT sände då 250 timmar, som flest var det 300.000 svenskar som tittade. Internationellt drog spelen en publik på drygt 1 miljard.

De kommande spelen i Tokyo 2020 förväntas slå nya rekord vad det gäller deltagare och prestationer.  

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.