KVA prisar forskning om tumörers uppkomst: ”Det behövs mer än en mutation”

Charles Swanton får 2026 års Sjöbergpris med motiveringen: ”för upptäckter rörande cancercellers klonala evolution och dess betydelse för tumörtillväxt och metastasering”.

Charles Swantons intresse för cancer väcktes redan under läkarutbildningen när en nära släkting drabbades av cancerformen lymfom, men blev lyckligtvis frisk. Under tidigt 2000-tal var målriktad behandling, ”magic bullets”, hett inom cancervården, men långt ifrån alla blev botade.

– Mina patienter frågade varför deras tumör fortsatte växa trots behandlingen. Jag svarade att det beror på att cancerceller utvecklas på ett darwinistiskt vis, på samma sätt som bakterier kan mutera och få motståndskraft mot antibiotika. Men det var först när det gick att snabbt kartlägga en tumör genetiskt som vi fick bevis för att det var så, säger han.

Hur gick det till?

– Vi sekvenserade prover från en patients njurtumör, både från den primära tumören och från dottertumörer, och såg att vissa ursprungsmutationer fanns i alla delar, så kallade stammutationer. Senare mutationer fanns bara i vissa prover, så kallade grenmutationer. När jag blev lungspecialist vid University London college hospitals undersökte vi där en handfull patienters tumörer och fann att det såg likadant ut i lungtumörer, vilket är en förklaring till att lungcancer är svårbehandlat. För att få en tydligare bild började vi följa lungcancerpatienter på ett mer systematiskt vis.

Hur gjorde ni då? 

– I slutet av 2014 startade vi en studie kallad Tracer X där 800 patienter med så kallad icke-småcellig lungcancer ingår. Vi undersöker hur tumörernas evolution påverkar hur det går för patienterna. Exempelvis risken för att tumörerna utvecklar läkemedelsresistens, men också hur en tumörs evolution kan förutsäga vem som kan ha nytta av viss slags behandling, till exempel med så kallade checkpoint-hämmare. Jag kommer att fortsätta följa patienterna i studien under resten av min karriär. Det finns så mycket att lära om dessa tumörer.

Vad är det mest spännande fyndet så här långt?

– Att vi börjar förstå hur tumörer uppkommer. Det räcker inte med en mutation, utan det behövs något mer. Vi tror att något slags kronisk inflammation bidrar till att den första stammutationen skapas. Det stöds av studier av luftföroreningar – till skillnad från tobaksrök skadar de inte direkt lungcellernas arvsmassa, men de ger en inflammation.

Vad ligger i fokus framåt? 

– Att vi i detalj ska förstå vad som ligger bakom den första mutationen och kunna förhindra att den uppstår. Om det går att förebygga en cancer är det bättre än att försöka bota en som redan uppstått. Vi har nya och opublicerade data som jag är väldigt spänd på att dyka djupare ner i – det är det jag ska använda prispengarna till.