Läkemedel mot fetma är årets genombrott

Tidigare i veckan vädjade Läkemedelsverket till landets läkare om att bara skriva ut medicinen Ozempic till människor med typ 2-diabetes. Orsaken var att den visat sig vara effektiv även mot fetma, vilket har ökat efterfrågan så mycket att diabetiker riskerar att bli utan.

Entreprenören Elon Musk och många andra kändisar har vittnat om att medicinerna hjälpt dem att gå ner i vikt. Nu kommer hyllningar även från Science, en av världens högst rankade vetenskapliga tidskrifter. Varje år väljer tidskriftens redaktion vad man anser vara det gångna årets största vetenskapliga genombrott. I år går titeln till forskning som visar att så kallade GLP1-analoger hjälper mot fetma och fetmarelaterade hälsoproblem som högt blodtryck, typ 2-diabetes, hjärtinfarkt och stroke.

Medicinerna efterliknar det kroppsegna hormonet GLP1 (glukagonlik peptid 1) som utsöndras i tarmen. Den första började användas mot diabetes i USA redan 2005. På senare år har allt mer forskning visat att några av dem även minskar aptiten och hjälper mot fetma, även kallat obesitas.

– Det här är jättestort. Jag skulle säga att den här utvecklingen har förändrat hela bilden av vad obesitas är, säger Ylva Trolle Lagerros, forskare och läkare på Centrum för obesitas i Stockholm.

I Europa blev Ozempic godkänt mot diabetes år 2018. Läkemedlet i form av en spruta per vecka minskar magsäckens aktivitet, dämpar hjärnans hungersignaler och ökar frisättningen av insulin som bidrar till att reglera blodsockret.

Ett annat läkemedel med samma aktiva ämne (semaglutid) heter Wegovy. Redan i fjol blev det godkänt mot fetma, men är inte tillgängligt eftersom efterfrågan vuxit så snabbt. 

Tillverkaren av Ozempic och Wegovy, danska Novo Nordisk, är numera det högst värderade företaget i Europa med ett börsvärde större än Danmarks bruttonationalprodukt.

Tidskriften Science lyfter även fram en rad andra genombrott från det gångna året, utan att rangordna dem inbördes. Bland dem som även F&F har skrivit om finns AI som tar fram väderprognoser snabbare och med större precision än dagens metoder, samt läkemedlet lecanemab – baserat på svensk forskning – som visat sig ha en viss förmåga att bromsa Alzheimers sjukdom.