Laser hittar gömda ruinstäder i djungeln

En tidigare okänd mayastad har hittats med hjälp av miljödata som samlats in med laser. Att utgå från kartor som tagits fram för annat än arkeologi öppnar stora möjligheter för fler spektakulära fynd i djungelområden.

Publicerad

Sedan 2010 har ett antal mayastäder hittats tack vare lidartekniken, då terrängen under tät vegetation mäts med laser från flygplan. 2016 hittades Balamkú på bilden.
Bild: Getty images

Strax norr om den näst största kända mayastaden Calakmul har forskare från USA och Mexico hittat ruiner av ytterligare en stad. Den har döpts till Valeriana och utifrån arkitekturen tror forskarna att den anlagts senast år 150 e. Kr. Där finns bland annat pyramider, bostadshus, torg, bollplan och en vattenreservoar.

Valeriana hittades tack vare miljödata insamlade med lidar 2013. När arkeologer granskade kartorna hittade de lämningar som de aldrig skulle ha letat efter annars.
Bild: Ur studien

Använder data som redan finns

Ruinstaden hittades när forskarna studerade kartor från en kartläggning av regnskogens skick på halvön Yucatan i sydöstra Mexiko år 2013. Då användes tekniken lidar som innebär att man med laserstrålar från flygplan eller drönare mäter avstånd till terrängen. Strålarna reflekteras av markytan under trädens lövtäcke vilket gör att man kan upptäcka strukturer som inte syns på flygbilder.

Tekniken är dyr och har därför sällan använts av arkeologer, men däremot för miljöövervakning, skogsbruk och byggnadsprojekt.

Att använda andras data på det här sättet ger arkeologerna stora möjligheter, menar Christer Isendahl, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, och expert på mayakulturen.

– Det ger data som är mer slumpmässig, och inte styrs av var man tror sig kunna finna saker. Det är spännande! Och de har fått ett bra resultat, säger han.

Från machete till laser

Christer Isendahl skrev på 1990-talet sin avhandling i arkeologi om mayastaden Xuch, som han undersökte på plats och fann vara betydligt större än vad som varit känt.

– Då hade vi machetes och röjde oss fram med, säger han.

Nu har lidar använts sedan 2010 och i kombination med att det har blivit billigare att få tillgång till andras data tror Christer Isendahl att metoden kommer att ge fler intressanta resultat.

Bra för sök i tät vegetation

Ruinstaden Caracol karterades med lidar år 2010 och sedan dess har en handfull okända städer hittats, som Chactun 2013, Xiol 2015, Balamkú 2016 och Ocomtun 2023. Men det är först de senaste åren som just miljödata framtagna med lidar har använts. På samma sätt har lämningar även hittats i andra områden med tät vegetation, som tempelstaden Angkor i Kambodja. I Amazonas har också spår efter tidiga urbana bosättningar hittats.

Valeriana blomstrade sannolikt före mayakulturens klassiska period, cirka 250 till 900 e. Kr., då kulturens tyngdpunkt låg i sydöstra Mexiko, Belize, Guatemala och västra Honduras. Storstäder som Calakmul, Caracol och Tikal hade mellan 50 000 och 100 000 invånare. Senare försköts kulturens tyngdpunkt längre norrut, på halvön Yucatan.

Fyndet visar att det fortfarande finns städer att hitta även utanför mayakulturens kärnområden och att det därför är viktigt att undersöka data också från områden som arkeologer inte trott var intressanta, påpekar forskarna i studien.

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor