Läsning efter kunskapskryssningen 6-7 maj 2019

För artonde gången ordnade Forskning & Framsteg en kunskapskryssning med föreläsningar av spännande forskare. Denna gång var resan helt fullbokad. Tack till alla som var med! Nästa kryssning blir 18-19 september.

Här har vi nu samlat beskrivningarna av de olika föreläsningarna och länkar till några artiklar ur tidigare nummer Forskning & Framsteg som berör samma ämnen.

Tänk om månen inte fanns! (Marie Rådbo)

Är månen viktig? Har den varit nödvändig för livet och dess utveckling på jorden? Och för vetenskapen? För att inte tala om betydelsen av ett närbeläget resmål i rymden. Hur hade livet sett ut på en jord utan måne?

Läs mer om månen:

Månen håller jorden på plats, ur F&F 1/2015.
Sverige siktar mot månen, ur F&F 4/2018.

Den nya gentekniken – hopp och hot (Magnus Lundgren)

Utforskning av hur bakterier skyddar sig mot virus har lett till revolutionerande genteknik som kan bota sjukdomar men också utrota djur. Vad kan det betyda för framtiden?

Läs mer om genteknik:

Genteknikens andra revolution. Av föreläsaren Magnus Lundgren, ur F&F 7/2014.
Rätt sätt att genförändra människor. Av Magnus Lundgren, ur F&F 10/2018.

Hur kan vi prata med robotar? (Gabriel Skantze)

Människan har länge fascinerats av tanken på robotar som kan föra samtal med oss. På senare år har flera framsteg gjorts. Hur fungerar tekniken, vilka utmaningar finns, och vad får det för konsekvenser?

Läs mer om robotar och datorer som lär sig mänskligt språk:

Roboten sköter snacket, ur F&F 10/2018.
För farlig för att släppas fri, ur F&F 3/2019.

Små kryp med stora uppgifter (Lina Herbertsson)

De pollinerande insekterna minskar, vilket kan få allvarliga konsekvenser för både människa och natur, men är lösningen fler bikupor? Eller kan detta vara en del av problemet?

Läs mer om bin och andra nyttiga insekter:

Blommor, bin och nikotin, ur F&F 9/2017.
Massdöd bland insekter, ur F&F 3/2019.

En revolution inom arkeologin (Anders Götherström)

Den genetiska forskningen håller på att revolutionera arkeologin. Nya metoder gör det möjligt att kasta nytt ljus över förhistorien med hjälp av den genetik som finns bevarad i gamla skelett.

Läs mer om arkeologins lärdomar ur uråldrigt dna: