Årets Nobelpristagare i litteratur är den ungerske författaren László Krasznahorkai som skriver i en storslaget episk och centraleuropeisk tradition.

Samtidigt är han verksam inom ett mer postmodernistiskt och experimentellt fält, enligt Axel Lindner Olsson, som är doktorand i engelska vid Stockholms universitet och har skrivit en uppsats om László Krasznahorkais roman Háború és háború, på engelska War and War.

Boken gavs ut 1999 och är en lång monolog nästan utan punkter. Axel Lindner Olsson beskriver hur texten flödar fritt.

– Romanens huvudperson skapar sin egen undergång genom texten, han begraver sig i språk, säger Axel Lindner Olsson.

I sin analys gick han igenom hur galenskap och skrivande gestaltas. 

– Det är en galen monolog. Semikolon får fungera som punkter, eftersom de saknas.

Att László Krasznahorkai nu tilldelats Nobelpriset i litteratur välkomnar Axel Lidner Olsson:

– Det finns förstås föregångare som Thomas Bernhard, men det László Krasznahorkai gör med språket är ändå unikt. Att han sedan kommer från Ungern och visar att den postmoderna traditionen är levande även där, är en annan aspekt som ytterligare motiverar detta pris.

László Krasznahorkai ges i Sverige ut av Norstedts förlag. Han föddes 1954 och enligt förlagets hemsida har den ungerske författaren sedan 1980-talet rönt stora internationella framgångar med sina egensinniga romaner och filmsamarbeten med regissören Béla Tarr: ”Flera kritiker och författarkolleger ser honom som en rättmätig arvtagare till W G Sebald och Thomas Bernhard.”

I Svenska Akademiens egen biobibliografi över László Krasznahorkai nämns andra stora författare som Fjodor Dostojevskij, Herman Melville och Franz Kafka. Författaren och Akademieledamoten Ellen Mattson som suttit med i Svenska Akademiens Nobelkommitté nämner ytterligare en, 1969 års Nobelpristagare i litteratur Samuel Beckett:

– Inte minst i Satantango. Människorna kravlar omkring och försöker hitta en mening. De försöker låtsas att de tror på någonting. De behöver en liten spillra att hålla sig fast vid i den stora tomheten. Man kan ju faktiskt se livet som en slags en meningslöshet där vi försöker skapa mening. Detta tema finns hos Krasznahorkai och där har Beckett varit den som föresvävat mig tydligast, säger Ellen Mattson på plats i Börshuset.

I den motivering som lästes upp av akademieledamoten Steve Sem-Sandberg nämndes också både det dystopiska och humoristiska draget i László Krasznahorkais prosa. Även där ser Ellen Mattson paralleller till den absurdistiska litteratur som Samuel Beckett skrev:

– I båda fallen är det en humor som … ja, man sitter ju inte och gapskrattar. Det är inte den typen av humor, utan det är en svart, tät, farlig och mycket mänsklig humor, säger hon.

På svenska finns László Krasznahorkais romaner Motståndets melankoli (på svenska 2014), Satantango (2015), Seiobo där nere (2017), Den sista vargen (2020) och Herscht 07769 (2023), alla översatta av Daniel Gustafsson.

När Forskning & Framsteg når honom på telefon ska han just gå in i direktsändning i Sveriges Radio och hinner säga att han är ”jätteöverraskad”. Men, det är inte första gången han är med om att Krasznahorkai prisas. Förra året tog László Krasznahorkai och hans svenska översättare Daniel Gustafsson emot Kulturhuset Stadsteaterns internationella litteraturpris 2024 för romanen Herscht 07769.

– Det har varit väldigt kul att översätta hans böcker till svenska. Naturligtvis har det varit en utmaning. Hans prosa är inte helt enkel. Men samtidigt finns det ett sånt driv i hans litteratur att det har varit ganska svårt, men inte omöjligt, säger Daniel Gustafsson.

Debutromanen Satantango gavs ut i Ungern år 1985 och blev enligt Svenska Akademiens biobibliografi ”en litterär sensation”. Detta trots, eller kanske på grund av, att han – fyra år före Berlinmurens fall och Kalla krigets slut – tematiserade kommunismens fall.

– Miljöerna är en direkt kommentar. Det kollapsade jordbrukskollektivet som han skildrar i Satantango är en plats där ingenting fungerar längre och människorna är helt förtvivlade. För att hitta ett nytt liv måste de ge sig av. Men hur konkret och bundet till historien det än verkar växer det alltid till något större i Krasznahorkais prosa. Han skriver alltid om människans belägenhet, men inte bara historiskt och politiskt utan också mer tidlöst och universellt, säger Ellen Mattson.

På Dramaten i Stockholm spelas nu under hösten en dramatisering av romanen Motståndets melankoli, i bearbetning och regi av Ulla Kassius.

Har har tidigare belönats med Man Booker International Prize 2015.

Svenska Akademiens ständige sekreterare Mats Malm nådde László Krasznahorkai på telefon inför tillkännagivandet:

– När jag ringde tidigare i dag befann han sig i Frankfurt på privat resa. Han har lovat vara i Stockholm i december. Vi har också hunnit diskutera ytterligare praktiska saker.

Ordföranden i Svenska Akademiens Nobelkommitté, Anders Olsson, kunde inte närvara vid dagens tillkännagivande. Men i en biobibliografi kallar han László Krasznahorkai för ”en stor epiker i en centraleuropeisk tradition, från Kafka till Thomas Bernhard, kännetecknad av absurdism och groteskens överdåd”, med stark inspiration från resor i Kina och Japan.