Låt oss skratta när vi lär av historien
Jonas Mattsson är chefredaktör och ansvarig utgivare för Forskning & Framsteg. Den här artikeln är en redigerad version av ledaren i F&F 2/2026.
Bild: Martin Stenmark
Sociala medier må leda till hjärnröta, eller brain rot som uttrycket är på engelska för den mentala förflackning som sägs komma av alltför rikligt och lågkvalitativt skrollande. Men skrollandet kan också bidra till forskningen. Häromdagen serverade flödet mig en länk till en studie vid Karolinska institutet.
Undersökningen handlade om hur föräldrar förhåller sig till barnens skärmande. Jag fyllde i så gott jag kunde om hur många timmar tonårssonen ägnar åt olika skärminnehåll och om hur jag som förälder förhåller mig till det. Visst var jag orolig över att skärmandet tar tid från läsning och rörelse. Visst kände jag ett mått av vanmakt över att inte kunna begränsa vare sig hans eller mitt eget skärmande så mycket som jag önskade.
Men jag såg också mig själv kryssa i positiva sidor av mobilanvändandet. Det håller igång sociala kontakter och man kan lära sig en hel del – om både sådant man visste att man var intresserad av och om helt oväntade saker. Som medeltida drolerier.
Drolerier – humor i marginalen
Bakom kontot Medievalistmatt döljer sig historieprofessorn Matthew Ponesse. Han sprider glädje och kunskap genom att omvandla marginalteckningar ur gamla handskrifter till nutida memes. Lina Wennersten Gradert har skrivit om hur det skapar en direktlina mellan den tidens människor och oss som tittar. En del av humorn kommer ur det oväntade mötet mellan historiska bilder och dagens kontext, men inte bara, och nog kan jag känna mig närmare den tidens människor om vi kan skratta tillsammans.
Fångar på export
Eller gråta tillsammans. Historikern Oscar Karlsson skriver om hur debatten om att skicka fångar utomlands lät på 1800-talet. ”Inte värdigt en kristen nation”, var ett av de argument som satte stopp för planerna. I år låter debatten om kriminalvårdens placering av dömda annorlunda.
Också här känner jag närheten till en annan tids människor, i både olikheter och likheter. Om detta talar Oscar Karlsson även i Forskning & Framstegs nya podd Experimentet som vi gör tillsammans med Tredje Statsmakten.
God läsning och lyssning!
