Liten risk för handel med arkeologiskt stöldgods
Det är ingen större risk att det förekommer någon omfattande handel med IS-plundrade arkeologiska föremål i Sverige, enligt en ny rapport.
Köper du till exempel ett romerskt mynt av en privatperson finns det en liten risk att du bidrar till plundring och i förlängningen terrorfinansiering. Men överlag bedöms risken som liten att arkeologiska föremål som plundrats av till exempel Islamiska staten sålts i någon större omfattning inom Sverige. Det framgår av en rapport där forskare bedömt omfattningen av handeln med arkeologiska riskföremål: Svensk marknad för kulturföremål från krigs- och konfliktzoner: En riskanalys. Rapporten har tagits fram av Polisen och Riksantikvarieämbetet i samarbete med en referensgrupp av forskare i arkeologi. Arbetet har letts av Lars Korsell, som är forsknings- och utredningsråd på Brå samt docent i kriminologi.
– Vår metod handlar om att hitta riskföremål, säger han, och vi fann sådana i en rätt begränsad omfattning och av ett relativt litet värde.
Med riskföremål menas objekt som kan tänkas härröra från arkeologisk plundring i kris- och krigsområden – i detta fall handlar det främst om Irak och Syrien.
– Det är ju extremt svårt att se om ett konkret föremål som säljs i Sverige idag verkligen härrör från till exempel Islamiska statens plundringar, säger Lars Korsell. Men vi kan ju belägga om risken föreligger.
De har utgått ifrån en internationell så kallad ”red list” som museivärlden har upprättat över föremål och typer av föremål som är eller har varit utsatta för plundring. Sedan har de letat på nätet efter dessa föremål.
– Det handlar till stora delar om auktionskataloger online och försäljningsställen på webben som vi har tittat på, säger han.
I regel kommer föremålen från historiska statsbildningar i regionen, till exempel Romarriket, som under antiken stäckte sig in i dagens Syrien och Irak.
– Det handlar till stora delar om mynt, men även smycken, sigill och figurer, säger Lars Korsell.
Antikhandel omsatte över 730 miljoner kronor i butik häromåret. De bedömda riskföremålen står för mindre än en procent av denna omsättning. Forskarna hittade 1642 riskföremål i Sverige till ett värde av 1,2 miljoner kronor (utropspris). Mindre föremål i ädelmetall är vanligast.
– Vi vet att IS har beskattat föremål som grävts upp och sålts vidare, säger Lars Korsell, men det verkar finnas relativt få sådana saker i Sverige. Så det är en positiv, och för oss rätt väntad, slutsats.
Riskföremålen återfinns huvudsakligen i näthandeln mellan privatpersoner.
– Privatpersoner har troligen mindre kunskap och ansvar för dessa frågor än de mer etablerade antikhandlare, som sannolikt är rätt medvetna om att arkeologiska föremål kan vara del i rovplundring och terrorfinansiering, säger Lars Korsell.
