Människor jorden runt gillar samma dofter

För första gången har forskare testat hur människor från vitt skilda delar av världen upplever dofter. De sammanlagt 225 deltagarna fick rangordna tio dofter. Det visade sig att alla deltagarna oberoende av kultur hade liknande uppfattning om vad som luktar gott och illa.

Detta motsäger den tidigare rådande uppfattningen att luktpreferenser till stor del är kulturellt betingade.

– Vi blev väldigt förvånade över att kultur spelade en så pass liten roll, säger Artin Arshamian, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska institutet, och försteförfattare till den internationella studien om dofter som publiceras i Current Biology.

I en tidigare studie hade amerikanska forskare låtit ett femtiotal New York-bor lukta sig igenom ett bibliotek av 465 doftmolekyler. Deltagarna fick sätta siffror på hur intensiv och behaglig en viss doft var. De fick också beskriva lukten med ett av nitton förvalda ord, som ”fruktig” eller ”kryddig”.

Forskarna använde sedan en matematisk algoritm för att undersöka kopplingar och se hur dessa stämde med vad deltagarna hade tyckt.

– De fick fram att enbart molekylstrukturen kunde förutsäga både hur god en doft uppfattades, och med viss träffsäkerhet även hur den beskrevs, säger Artin Arshamian.

Resultaten publicerades i Science. Frågan som Artin Arshamian och hans kollegor ställde sig var dock hur detta skulle se ut i en mer heterogen testgrupp som inte bara bestod av urbana västerlänningar.

Forskarna valde ut tio dofter av de 465 som testats i Science-studien. De tio speglade ett brett spektrum av dofter – från citrus och vanilj, till lukten av svavel eller fotsvett. 

– I verkliga livet består de dofter vi möter av blandningar av olika doftmolekyler, men i vårt experiment behövde vi ha renodlade dofter som representerades av bara en molekyl, säger Artin Arshamian. 

För att få en så bred testgrupp som möjligt valde man ut nio olika folkgrupper. Två från icke-västerländska storstäder i Sydamerika och Thailand, och sju andra folkgrupper som lever mer ursprungligt. Exempelvis jägare-samlare i regnskogen i Malaysia och småskaliga jordbrukare på Ecuadors högplatå.

– Dessa människor kommer inte i kontakt med de syntetiska lukter som genomsyrar industriella samhällen. Vi samarbetar med fantastiska fältlingvister från hela världen som dokumenterar de ursprungliga folkgruppernas språk. De hjälpte oss att på plats utföra lukttesterna, säger han.

Tanken var att om doftupplevelser huvudsakligen är kulturellt inlärda borde grupperna skilja sig åt – men det gjorde de inte i någon större utsträckning. I genomsnitt rankades dofterna i fallande skala med vanilj i topp.

Kultur kunde bara förklara 6 procent av variansen mellan grupper – alltså hur stor avvikelsen var från det statistiska medelvärdet. Den enskilda deltagarens personliga smak förklarade 54 procent.

– Det vet vi ju att inom samma familj kan en person gilla en doft, medan en annan hatar den, säger han.

Molekylens identitet kunde förklara 41 procent.

När forskarna använde samma algoritm som i Science-studien gick det att förutsäga den enskilda luktens behaglighet baserat bara på molekylstrukturen.

– Det tolkar vi som att det hos människor finns en global smak som till stor del styr hur vi uppfattar olika lukter. Nu vill vi undersöka varför det är så genom att knyta kunskapen till vad som sker i hjärnan när vi känner en viss lukt, säger han.

Artin Arshamian pekar på att luktsinnet är unikt eftersom det där finns en så tydlig koppling till verkligheten.

– Ljud och ljus är bara våglängder och musiken vi hör eller bilden vi ser är bara en representation i hjärnan utan direkt koppling till det fysiska objektet. Men när vi känner en lukt beror det på att en molekyl faktiskt fäster på vissa luktreceptorer, som sedan sänder signaler till hjärnan, säger han.

Luktsinnet hjälper oss att undvika sådant som är skadligt och får oss att antingen närma oss eller undvika, ett beteende som på engelska kallas approach-avoidance. En doft som ger starka reaktioner över artgränserna är den metalliska lukten av blod. I en studie från 2017, publicerad i Scientific Reports, visade Artin Arshamian att när blodsugande hästflugor, möss, vargar och människor fick lukta på en blodluktande molekyl reagerade alla – men på olika vis.

– Hästflugorna och vargarna sökte sig mot lukten, medan mössen sprang åt andra hållet. Människorna i studien ryggade också tillbaka, antagligen för att man associerar blodlukt till sår och skada, säger han.

Slutligen – vilken är din bästa respektive värsta doft?

– Den bästa är lime, alla kategorier! Det är den sista doften jag vill känna innan jag dör. När det gäller värsta vet jag inte, lukter kan vara riktigt äckliga på så många olika sätt, säger Artin Arshamian.