Miljonpris till forskning om prostatacancer

En fusionsgen blir till när en kromosom bryts av och två olika gener, eller delar av gener, sammanfogas på nytt. År 2005 fann forskaren Arul M. Chinnaiyan vid Michigan University, USA, att en sådan gen förekom i över hälften av alla fall av prostatacancer – den vanligaste cancerformen i Sverige.

Upptäckten bidrog med klarhet kring varför vissa män drabbas av cancerformen. Nu belönas Arul M. Chinnaiyan med Sjöbergpriset. Prissumman är en miljon amerikanska dollar, eller drygt 9,3 miljoner kronor.

– Upptäckten visar en mekanism genom vilken prostatacancer kan uppstå. Den visar även att uppkomsten av fusionsgener är vanliga inom andra cancerformer än bara leukemier och lymfom som man tidigare trodde, säger Bengt Westermark, ordförande för priskommittén och som själv är cancerforskare vid Uppsala universitet.

Fusionsgenen är en så kallad transkriptionsfaktor, vilket innebär att den påverkar många andra gener i samma cell, och tros på så sätt kunna driva på utvecklingen av cancertumörer.

Forskarna kan dock inte vara helt säkra på att genen orsakar prostatacancer, men allt tyder på att genen spelar en avgörande roll, säger Bengt Westermark.

– Den uppträder tidigt under cancerutvecklingen, och när man för in den typen av gen i möss så utvecklar de prostatacancer.

Förhoppningen är att upptäckten inte bara ska leda till förbättrad diagnostik, utan även till nya behandlingsformer. Det är dock lättare sagt än gjort, då genen räknas till transkriptionsfaktorer som är notoriskt svåra att påverka med läkemedel, säger Bengt Westermark.

– De kallas med hävd för ”undruggable”, det vill säga att vi ännu inte har hittat läkemedel som fungerar på dem. Men det är ett väldigt aktivt forskningsområde, och vitsen med Sjöbergpriset är att det ska kunna användas till att förädla forskningsfynd.

Upptäckten kan även bidra till förståelsen av andra cancerformer där fusionsgener spelar en viktig roll.

– Det är en stor ära att få den här utmärkelsen. Jag planerar att använda forskningsstödet till våra försök med återkommande genfusioner och andra cancerdrivande faktorer, som direkta eller indirekta måltavlor för behandling av cancer, kommenterar Arul M. Chinnaiyan.