Mindre resistens med bortglömd antibiotika

En vanlig urinvägsinfektion läker oftast ut av sig själv, men när den går för långt och orsakar feber och frossa kallas den njurbäckeninflammation. Då krävs behandling med antibiotika via dropp på sjukhus. Dagens standardbehandling är ett bredspektrum-antibiotika kallat cefotaxim.

– Begreppet bredspektrum betyder att läkemedlet slår brett och påverkar omkring 95 procent av alla sjukdomsalstrande bakterieslag. Det är effektivt, men ökar risken för antibiotikaresistens, säger Håkan Hanberger, professor vid Linköpings universitet och överläkare vid Linköpings universitetssjukhus.

Hela tarmfloran påverkas av bredspektrum-antibiotika och inte bara de bakterier som orsakar den sjukdom man vill behandla. Det ökar risken för att bakterier ska bli motståndskraftiga mot antibiotika, och utveckla antibiotikaresistens.

Ökningen av antibiotikaresistenta bakterier har beskrivits som en ”tyst pandemi”. Här krävs både nya antibakteriella läkemedel, och bättre användning av befintliga antibiotika (se ruta). Därför har nu forskare från Folkhälsomyndigheten och Linköpings universitet studerat effekten av ett sällan använt antibiotika kallat temocillin. Det har ett ”smalt” spektrum vilket betyder att det bara är verksamt mot vissa slags bakterier, i det här fallet E.coli-bakterier som är den vanligaste orsaken till urinvägsinfektion. Temocillin har funnits sedan 1980-talet men används endast i ett fåtal länder.

Sammanlagt 152 patienter vid tolv svenska sjukhus lottades till att få antingen temocillin eller bredspektrum-antibiotika i minst tre dagar. Därefter fick de lämna sjukhuset men ta antibiotika i tablettform till dess att de var helt friska.

För att mäta påverkan på tarmfloran togs avföringsprov vid tre tillfällen: inför behandlingen, efter dropp-behandlingen samt när patienten tillfrisknat. Sedan analyserades förekomsten av resistenta tarmbakterier. Resultatet var otvetydigt, enligt Håkan Hanberger.

– Efter behandlingen med temocillin sågs en tydligt mindre påverkan på tarmfloran, jämfört med när vi använda bredspektrum-antibiotika, säger han.

Effekten på tarmfloran syntes dock bara i det avföringsprov som togs efter dropp-behandlingen, skriver forskarna i The Lancet Infectious Diseases. När även tabletterna getts, var skillnaden i stort sett borta.

– Det innebär att det vi kan hindra är spridning av resistens inom sjukvården, vilket är viktigt. Men man kan ju tänka sig att i en ytterligare studie undersöka om det kan räcka att behandla med enbart temocillin i sju dagar och därmed helt slippa tablettbehandlingen, säger Håkan Hanberger.

Temocillin hade även bättre effekt mot E.coli-bakterier som bär på ESBL-resistens. Beteckningen står för ”extended spectrum beta-lactamase” och innebär att bakterierna kan bryta ner de flesta läkemedel av penicillintyp.

– Det gör att temocillin skulle kunna vara intressant att använda även i andra delar av Europa, som är hårdare drabbade av resistens än vad vi är i Sverige, säger Håkan Hanberger.

Haken är att temocillin inte är godkänt i Sverige, trots att det har många år på nacken. Därför kan det bara skrivas ut via licens, vilket gör läkemedlet dyrt.

– Antibiotika är annars väldigt billigt, eftersom patenten i många fall har gått ut. Som jämförelse kostar slangen som vi ger antibiotika via ofta mer än själva läkemedlet, säger Håkan Hanberger och fortsätter:

– Nu pågår arbete för att se om det går att skapa en affärsmodell som gör det lönsamt för företaget bakom temocillin att öka tillverkningen, så läkemedlet kan bli mer tillgängligt.