Ny klass av antibiotika dödar även resistenta bakterier

Umeåkemister har i ett internationellt samarbete tagit fram nya, antibakteriella molekyler. De kan slå mot bakterier som inte är i tillväxtfas och förstärker dessutom effekten av befintliga antibiotika.

Publicerad
Hand håller fram agarplatta med bakterieodling

Studier vid Umeå universitet visar att en ny klass av antibiotika är effektiv mot vissa multiresistenta bakterier.
Bild: Mattias Pettersson

Att bakterier utvecklar motståndskraft mot antibiotika, resistens, är ett gigantiskt problem. Globalt beräknas resistenta bakterier ligga bakom nära fem miljoner dödsfall årligen. Tillsammans med amerikanska kollegor har nu forskare vid Umeå universitet tagit fram ett slags ringformade molekyler, som i en serie experiment visat sig ha lovande, antibakteriella egenskaper.

De flesta av dagens antibiotika kan bara döda bakterier som aktivt håller på att dela sig, vilket de ju gör vid en pågående infektion.

– Men våra molekyler slår även mot icke växande bakterier som annars kan vara tuffa att komma åt i sjukvården. Exempelvis sådana som bildar beläggningar, biofilm, på katetrar, säger Fredrik Almqvist, professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet och ledare för kemidelen av det internationella projektet.

Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Förstärkte effekten av befintliga antibiotika

Molekylerna har även effekt mot bakterier som redan har utvecklat resistens mot andra slags antibiotika. Exempelvis meticillinresistenta stafylokockus aureus, MRSA, eller vankomycinresistenta enterokocker, VRE, som är ett stort problem i vården.

Fredrik Almqvist är professor på kemiska institutionen vid Umeå universitet. Bild: Mattias Pettersson

I andra experiment såg forskarna en synergieffekt, när de kombinerade molekylerna med befintliga antibiotika, som vankomycin, gentamicin och ciprofloxacin.  

– I dag får läkare chansa när de ska behandla akut sjuka med sepsis, då hinner man inte ta reda på om bakterien är resistent. Har man otur är patienten infekterad med VRE som står emot vankomycin. Kan man ändå kan få en behandlingseffekt är det en jättefördel, säger han.

Enligt Fredrik Almqvist är just kombinationer av antibiotika något som kommer att bli vanligare i framtiden.

– Det minskar risken för resistensutveckling, eftersom bakterierna behöver klara att mutera och utveckla motståndskraft mot två olika mekanismer samtidigt, säger han.

Slår mot bakterier utan yttermembran

De nya molekylerna kallas GmPcides, och slår mot de bakterier som är så kallat grampositiva. Det innebär i korthet att de inte omsluts av ett skyddande yttermembran, vilket de bakterier som kallas gramnegativa gör.

– Men vi håller på att fila på lösningar för att molekylerna ska kunna ta sig in även i gramnegativa bakterier, säger Fredrik Almqvist.

Tidigare har forskarna sett att molekyler som är tydligt polära och vattenlösliga lättare tas upp av gramnegativa bakterier.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Utvecklingsarbetet fortsätter på flera spår. En del är att undersöka hur väl molekylerna står sig mot att bakterier kan utveckla resistens mot dem. Det testar forskarna genom att odla bakterier ihop med molekylerna enligt vissa protokoll.

– Men framför allt vill vi modifiera molekylernas egenskaper så att de så småningom ska kunna fungera som framtida läkemedel. Exempelvis att de ska brytas ner i lagom takt och kunna lösa sig i en vattenrik miljö som ju kroppen är, säger Fredrik Almqvist.

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor