Annons

Muddring ökar hotet från spiggen

Storspiggen har blivit ett allvarligt hot mot gädda och abborre, nya rön visar att muddring i grunda havsvikar bidrar till problemen.

Annons

Grunda avsnörda havsvikar, flador, är viktiga yngelkammare för abborre och gädda i norra Östersjön. I en ny studie publicerad i Estuarine, coastal and shelf science, visar forskare från Sverige och Finland att storspiggen har blivit ett problem i fladorna; ju flera spiggar desto färre yngel av abborre och gädda. Storspiggen lever till stor del i öppet hav men söker sig till kusten när den ska leka.

– Landhöjningen är fortfarande ganska kraftig vid höga kusten och Kvarken, upp till en centimeter per år. Fladorna blir därför grundare med tiden så att folk inte kommer in med sina båtar. Därför muddrar man så att det blir djupare och då öppnas passager mot havet så att stora mängder spiggar kan komma in, säger Ulf Bergström, en av författarna till den nya studien – och forskare vid Institutionen för akvatiska resurser vid Kustlaboratoriet som tillhör Sveriges lantbruksuniversitet. 

Storspiggen äter yngel av gädda och abborre

Storspiggen blir knappt tio centimeter lång och under normala omständigheter äter vuxna abborrar och gäddor storspiggar och bidrar på så sätt till att reglera spiggbestånden. Men muddringen bidrar till det omvända förloppet. Bytet, storspiggen, blir predatorn som påverkar bestånden av gädda och abborre genom att äta deras yngel.

Muddringen påverkar också vattentemperaturen i fladorna.

– Abborrens och gäddans yngelutveckling gynnas av höga vattentemperaturer under sommaren. Men när man muddrar och öppnar upp fladorna blandas deras vatten med det kalla havsvattnet så att temperaturen sjunker.

Möjligt att täppa igen öppningar

Forskarna har undersökt 27 flador i Norra Kvarken, både på den svenska och finska sidan. Arbetet har skett inom projektet Kvarken Flada. Inom projektet har man också undersökt om det går att återställa muddrade flador genom att täppa igen öppningarna mot havet.

– Rent tekniskt är det en åtgärd som är ganska enkel att utföra och som ofta ger ett bra resultat, miljön i fladan återhämtar sig ganska snabbt. Svårigheten är snarare att komma överens med markägarna och få fram lösningar som fungerar också för dem, att de exempelvis kan tänka sig att ha sina båtar en bit ut istället för allra längst in på grundaste vattnet. Det gäller att få folk att förstå att det finns stora värden i de här miljöerna, och att muddringar och båttrafik faktiskt skadar dem.

Forskning & Framsteg berättar om fackgranskade forskningsresultat och om pågående forskning. Våra texter ska vara balanserade och trovärdiga, och sätta forskningsresultaten i sitt sammanhang för att göra dem begripliga. Forskning & Framsteg har rapporterat om vetenskap sedan 1966.