Mutor och piller hör ihop
Korruption har ett starkt samband med stor konsumtion av antibiotika, enligt en ny studie av över 100 europeiska regioner.
Antibiotikaresistens är ett växande problem, och bara i Europa dör 25 000 människor om året på grund av detta. Överkonsumtionen av antibiotika varierar starkt mellan olika länder och kan betraktas som såväl ett socialt som ett medicinskt problem. Därför har forskare vid Göteborgs universitet undersökt sambandet mellan korruption och konsumtion av antibiotika.
De har studerat över 100 europeiska regioner, eftersom det sedan tidigare är känt att variationerna är stora även inom länder. Analysen bygger på enkätsvar från 85000 EU-medborgare, som svarat på frågor om mutor och korruption inom vården samt den egna antibiotikakonsumtionen.
Korruptionen inom vården ansågs vara högst i en region i Bulgarien och minst i en region i Danmark. Denna variation visade sig ha ett robust samband med hur mycket antibiotika som användes. I en italiensk region uppgav till exempel 90 procent av befolkningen att de hade behandlats med antibiotika det senaste året. I en spansk region var motsvarande siffra 79 procent. I svenska regioner låg siffran på runt 20 procent. Dessa avvikelser är så stora att de rimligen inte kan ha med variationer i infektioner att göra, enligt forskarna.
– Sambandet är starkt även om man tar hänsyn till regionens ekonomi, läkartäthet och dödlighet, säger Björn Rönnerstrand, statsvetare vid Göteborgs universitet och en av forskarna bakom studien.
Han tänker sig att en av de bakomliggande faktorerna kan vara relationer mellan läkare och läkemedelsindustrin, men påpekar att det behövs fortsatt forskning för att klargöra mekanismerna bakom detta.
Resultaten är publicerade i Health Policy.
