Nobelpris för cellens livsnödvändiga anpassningsförmåga

De tre nobelpristagarnas upptäckter förklarar mekanismen bakom en livsnödvändig anpassningsförmåga i celler – hur de hanterar olika halter av syre.

Publicerad
William G.Kaelin, Jr., Sir Peter J.Ratcliffe och Gregg L. Semenza delar lika på årets Nobelpris i fysiologi eller medicin.
Bild: Copyright © Nobel Media 2019. Illustration: Niklas Elmehed

I år tillkännagavs Nobelpriset i fysiologi eller medicin strax innan lunchtid på måndagen den 7 oktober, då Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén, berättade att årets nobelpris i fysiologi eller medicin 2019 ska delas lika mellan tre forskande läkare: William G. Kaelin, Jr., Sir Peter J. Ratcliffe och Gregg L. Semenza.

De tre forskarna har inte arbetat ihop, men har alla tre bidragit till att förklara hur våra celler hanterar olika halter av syre – från överflöd till syrebrist. Normalt på land består luften till en femtedel av syre, en molekyl som vi inte klarar oss utan då alla djur behöver syre för att våra celler ska kunna omvandla den föda vi äter till användbar energi.

Celler känner av och anpassar sig till olika syrehalter

Syrets grundläggande betydelse har varit känd under lång tid. Hur celler mer specifikt anpassar sig efter syretillgänglighet var däremot länge okänt, tills årets pristagare upptäckte och kartlade det molekylära maskineri i celler som gör att de både känner av och anpassar sig till olika syrehalter. Med en rad olika experiment kunde de visa hur cellerna kan aktivera olika gener för att anpassa sig till ökad eller minskad mängd syre. Denna reglering gör det exempelvis möjligt för celler att anpassa sin ämnesomsättning till låga syrenivåer, som i våra muskler vid hårt arbete.
Även bildningen av blodkärl och nytillverkning av röda blodkroppar är processer som behöver anpassas till olika syrenivåer. Syreregleringen krävs också för den normala fosterutvecklingen, men syreregleringen har även avgörande betydelse vid olika sjukdomstillstånd.

Årets pris handlar om grundforskning

Enligt Nils-Göran Larsson, professor i mitokondriell genetik vid Karolinska institutet och medlem av Nobelkommittén, är årets pris ett grundforskningspris.

– De medicinska applikationerna är ännu ganska få, men exempelvis vad gäller tumörer så använder cancerceller systemet för att skapa nya blodkärl till sig själva för att få bättre tillgång till syre. Här kan man tänka sig att ta fram små molekyler som hämmar detta och stryper tumören, säger Nils-Göran Larsson.
En annan patientgrupp som indirekt berörs av årets pris är patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, som beror på dålig syretillförsel till blodet.
– Då har man en nedreglering av det här systemet och många KOL- patienter får som kompensation en förhöjd halt av röda blodkroppar, säger han.

Svårt att nå alla pristagarna

Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelkommittén berättar vid presskonferensen att han till slut lyckats nå alla de tre pristagarna, men först efter lite omvägar.
– Den sista pristagaren jag fick tag på var William G. Kaelin. Vi saknade först telefonnummer till honom men via hans syster som vi ringde och väckte fick vi två nummer. Jag ringde det första men det visade sig vara fel, men det andra numret var rätt och han blev mycket glad, säger Thomas Perlmann.
Nils-Göran Larsson slår fast att årets pris belönar viktig forskning.
– Jag tycker det är en stor och grundläggande upptäckt! Det är ett reglersystem för att djur ska kunna anpassa sig till olika syrenivåer – något som är helt fundamentalt för alla flercelliga djur på planeten, säger han.

Publicerad

Medicin & hälsa

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor