Vraket ligger på grunt vatten nära Häringe slott, ett medeltida gods som ägts av bland andra Sten Sture den äldre, Gustav II Adolf och Torsten Kreuger. Vasaskeppets upptäckare Anders Franzén och historiker trodde att skeppet deltagit i ett sjöslag, som ska ha ägt rum år 1007. Men vraket har nu daterats till 1460- eller 1480-talet, efter dykningar utförda av museet Vrak.

Vraket kan alltså vara något äldre än danske unionskungen Hans fartyg Gribshunden som daterats till 1495, och vraket är därmed det äldsta örlogsfartyg byggt i Norden som hittills hittats. Kanske tillhörde fartyget Sten Sture den äldre, som ägde Häringe kring sekelskiftet 1300- till 1400-tal.

– De bästa dateringarna pekar på 1480-tal, men andra säger 1460-talet. Det kan tyda på att delar av fartyget reparerats, men de äldre dateringarna är mer osäkra, säger marinarkeologen och projektledaren Håkan Altrock vid Vrak till Forskning & framsteg.

Liksom Gribshunden i Ronneby skärgård, som grävdes ut 2019, är det en kravel. Det innebär att plankorna i bordläggningen ligger sida vid sida i stället för lite omlott, som vikingaskeppen och andra klinkbyggda båtar. Vraket är också relativt välbevarat.

– Det är som ett valskelett som ligger där, med upp till ett par meter höga spant. Akterstäven är ganska hel, men de flesta borden har däremot fallit ner. Men vi vet inte hur mycket som finns kvar av botten i dyn, säger Håkan Altrock.

Med sina minst 35 meter från akter till för är skeppet minst lika stort som Gribshunden, som var kung Hans flaggskepp. Det var troligen kring 33 meter långt.

Till skillnad från fransk- eller nederlänskbyggda Gribshunden är Häringevraket nr 5, som arkeologerna benämner det, byggt i Norden. Denrokronologiska analyser visar att virket fällts i södra Möre, det vill säga sydöstligaste Småland, eller östra Bohuslän, som då tillhörde Danmark.

Att skeppet var så stort innebär inte att det nödvändigtvis var kungligt. Även stormän och biskopar hade på medeltiden egna styrkor. Kravelerna kunde vara både handelsfartyg och örlogsskepp. Att det rör sig om ett krigsfartyg som man nu hittat visar bland annat förstärkningar för att bära kanoner.

– På tvärbalkarna är det väldigt kraftiga knän, som stöttar skrovet inifrån. Balkarna stöttats också underifrån av stolpar, precis som på Vasa, Gribshunden och engelska kraveln Mary Rose, säger Håkan Altrock.

Anders Franzén dök på vraket 1959, men slutförde aldrig undersökningen. Framför allt var han i full färd med att undersöka Vasaskeppet, som han hittat tre år tidigare. Men han kan också ha insett att det inte var ett vikingaskepp från det mytomspunna slaget vid Sotenäs 1007. Historiker som Åke Ohlmarks har kopplat det till Häringe, som förr hette Sotenäs. Men andra anser att ett Sotaskär i Bohuslän är troligare. Slaget stod enligt isländska sagor mellan Olav Haraldssons, senare den Helige, fosterfar och vikingahövdingen Sote, som besegrades.

I fjärden finns ytterligare tre vrak, som gissats ha varit Sotes drakskepp. Men dykningar på dem inom samma projekt visar att det rörde sig om skepp från 1600- och 1700-talen.

På Vraks webbplats kan du läsa mer om vraket vid Häringe.

Den här artikeln uppdaterades senast 24 februari 2025.