Norska sjöfarare kan ha härjat redan på 200-talet

Från norska Vestlandet och söderut finns stora mängder lämningar efter forntida naust, eller båthus. De varierar i storlek och har daterats från omkring år 180 till 540. Ofta ligger de i klungor och många är över 20 meter långa, en del ännu större. Det största mäter omkring 40 meter. Så stora skepp är överdimensionerade för lokala fejder, anser den frilansande arkeologen och före detta museimannen Frans-Arne Stylegar.

Han tror att nausterna var delar av en marin organisation inspirerad av romarrikets flottbaser. Och att det från dem utgick plundringståg kring Nordsjön och Skagerrak.

– Jag menar att man måste se båthusen i ett bredare historiskt sammanhang. Kanske måste man fråga sig om inte vikingatiden började redan på 200-talet, säger han till forskning.no.

Frans-Arne Stylegar har ägnat flera år åt att kartlägga båthusen. Särskilt intresse har han riktat mot Lindesnes vid Norges sydspets, där Nordsjön möter Skagerrak. Där finns en koncentration av båthus, men också spår av en gammal kanal, som han tror var en militär anläggning som gav sjöfararna en bakväg ut på havet vid eventuellt anfall mot platsen.

Detta kan vara inspirerat av romarnas flottbaser, som norska sjöfarare kan ha sett när de tagit tjänst i romarrikets flotta. Likheter finns med baser i England och Frankrike, enligt Frans-Arne Stylegar.

Utöver det nämner han Nydamskeppet som hittades 1863 i en mosse i sydligaste Danmark och var byggt på liknande sätt som vikingaskeppen. Det är klinkbyggt, det vill säga att borden överlappar varandra, för- och akterstävar är höga och båten har ett sidroder. Det är daterat till 320-talet, och sådana skepp kan också ha funnits i Norge. Kruxet är bara att inget ännu hittats.

Teorin är inte alls orimlig, enligt Johan Rönnby, professor i arkeologi och föreståndare för Marinarkeologiska forskningsinstitutet vid Södertörns högskola.

– Nausten i Norge är välkända sedan länge, men det är en spännande tolkning. Det finns liknande strukturer i Sverige, men inte lika många och inte lika kända. Kanske fanns det anledning att bygga större i Norge med sin topografi och mer blåst, säger han.

Att det gjorts plundringar med skepp före vikingatiden är också känt. Paralleller med långväga sjöfart finns så långt tillbaka som bronsåldern.

– Kopplingen till Romarriket på den tiden diskuteras också i Sverige, framför allt när det gäller Öland. Människor tog värvning i romerska legionen och det påverkade även här, säger Johan Rönnby.

En annan norsk arkeolog, professor Dagfinn Skre vid Universitetet i Oslo, skriver i en ny bok att norska soldater på väg till Romarriket kan ha stridit i ett slag på östra Jylland kring år 205. Slaget vid Silkeborg är ett av de största kända från järnåldern, och över 15 000 föremål har hittats i en myr. Det är romerska svärd, sköldar, spjut, lansar och annan utrustning till soldater och hästar. På några av vapnen finns de äldsta runor som hittills hittats.

Men det finns också speciella kammar av ren- och älghorn som pekar på att den anfallande hären kom från Norge.

Antalet fynd visar att det var en mycket stor här som anföll. Kanske att det rörde sig om en flotta på 50 skepp, menar Dagfinn Skre.