Nu testas riktad behandling vid depression

Precisionsbehandling är vanligt inom cancerfältet och innebär att läkaren genom att ta reda på en viss tumörs genetiska egenskaper kan ge individuellt anpassad behandling. Men inom psykiatrin har man hittills fått hålla tillgodo med trubbigare behandlingar. Delvis beror det på att många diagnoser är kriteriediagnoser, där ett visst antal symtom ska vara uppfyllda.

– Fem av nio kriterier ska uppfyllas och det kan ske genom ett mycket stort antal kombinationer av symtom, säger Daniel Lindqvist, psykiatriker och docent vid Lunds universitet, som forskar om depression.

Kriterierna på depression är dessutom motstridiga – både för mycket och för litet sömn kan vara ett symtom, precis som att gå upp eller ner i vikt, eller att man känner sig hämmad eller agiterad.

– De som får diagnosen depression är därför en mycket heterogen grupp. Det kan förklara att bara en tredjedel får hjälp av de serotonin-läkemedel som vi testar i första hand, säger han.

Daniel Lindqvist prövar nu riktad behandling mot en variant av depression som kallas anhedonisk.

– Den som drabbas blir trög och initiativlös, saknar motivation och förmåga att uppleva glädje, säger han.

Liknande tröghet ses hos patienter med Parkinsons sjukdom, och beror på brist av signalämnet dopamin. Kan anhedoniskt deprimerade ha minskad funktion av dopamin? 

I pilotstudien ingick tolv deprimerade patienter med en anhedonisk symtomprofil. Under tio veckor fick de behandling med ett parkinson-läkemedel som innehöll pramipexol, en så kallad dopaminagonist som ökar signalering av dopamin i hjärnan. Innan och efter skattade de sina symtom.

– Med en skala som mätte anhedoniska symtom syntes tydligt upplevd effekt, med mindre tröghet och ökad initiativförmåga, säger Daniel Lindqvist.

Hos åtta av de tolv avbildades också hjärnan med funktionell magnetkamera inför och efter behandlingen. Det ger ett objektivt mått på hjärnfunktionen och patienterna fick i skannern utföra en uppgift där de kunde vinna pengar.

– Särskilt spännande var att vi såg ökad aktivitet i hjärnans belöningssystem under behandlingens gång, säger Daniel Lindqvist.

Studien som han har lett har precis publicerats i tidskriften Psychiatric Research and Clinical Practice, med försteförfattare Filip Ventorp, ST-läkare och forskare vid Lunds universitet. Daniel Lindqvist betonar att studien är liten och inte innehöll någon kontrollgrupp. Nu ligger han och medarbetarna i startgropen för en större uppföljande studie.

– Vi har precis fått finansiering! I den studien ska 60 patienter ingå, där hälften lottas att få aktiv behandling och resten overksam. Då får vi se om resultaten står sig, säger Daniel Lindqvist.

I en annan, pågående studie ligger fokus på depression som kännetecknas av att patienten samtidigt har en pågående inflammation. Här tror forskarna att den låggradiga inflammationen kan vara en komponent att angripa.

– Vi ger omega-3 som tilläggsbehandling till gängse läkemedelsbehandling, säger Daniel Lindqvist.  

Omkring 100 patienter med medelsvår depression får behandlingen under åtta veckor. Inför och efter får de skatta sina depressionssymtom och de bedöms också av läkare. Studiens upplägg är att omkring hälften av deltagarna också har en pågående inflammation. Denna detekteras med så kallat C-reaktivt protein som är en känd inflammationsmarkör.

– Varken patienterna eller den som är behandlande psykiater vet vilka som har den pågående inflammationen. Vi tror att de med tecken på inflammation kommer ha bäst nytta av omega-3. Nu har vi ett tjugotal patienter kvar att rekrytera och vi hoppas att studien avslutas efter sommaren, säger Daniel Lindqvist.