Nu väcks rymdsonden Rosetta ur sin Törnrosasömn
957 dagar tillbringade kometjägaren i rymddvala, men nu ringde väckarklockan som ska sätta Rosettas instrument i arbete.
För tio år sedan skickades rymdsonden ut på en envägsresa mot ett avlägset mål – en komet, cirka fyra kilometer i diameter. När Rosetta i maj i år kommer ikapp kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko ska de följas åt tätt intill varandra. De ska runda solen och vända tillbaka mot Jupiters bana.
Resan har varit lång, eftersom sonden behövde flera extra knuffar från planeternas gravitation för att få farten att matcha kometens. På vägen fick Rosetta också testa sina instrument vid nära passager med två asteroider – Steins 2008 och Lutetia 2010. Men sedan juni 2011 fick sonden spara på energi, så alla instrumenten stängdes av och kommunikationen upphörde. Nu återupptas den igen, och efter uppvärmning förväntas Rosettas phone home-signal komma fram till jorden från 673 miljoner kilometer bort. Det är så långt att inga teleskop kan se den lilla sonden.
Och från och med maj kommer rymdsonden att på nära håll observera hur den bräckliga snöbollen av stoft och is dunstar bort allteftersom solens värmer upp den frusna kroppen. Också svenska forskare är med när de mest närgångna studierna av en komet någonsin ska genomföras.
En liten landare, Philae, ska sättas ner på kometen någon gång i november i år och skrapa på dess yta. Men ingen vet hur ytan egentligen ser ut – isig, stenig, hård eller mjuk? Det är inte lätt att förutspå om landaren kommer att studsa tillbaka, eller sjunka ner i kometens kärna. Byggmaterialet lär härstamma från tiden för 4,5 miljarder år sedan – kometerna består av samma gas och stoft som solsystemet byggdes av. Jordens allra äldsta historia finns alltså inskriven i kometens kropp, och en del tror att även liv kom till jorden med kometer.