Ny genterapi bromsar ALS hos svensk patient

ALS står för amyotrofisk lateral skleros och är en obotlig sjukdom. Sjukdomen bryter ner nervcellerna i hjärnan och ryggmärgen och de flesta som drabbas dör inom några år. Men en ny genterapi kan bromsa in sjukdomsförloppet för patienter med en viss ärftlig variant av ALS. Det gäller de omkring 6 procent av ALS-patienterna där sjukdomen beror på en mutation i genen SOD1.

En av de patienter som blivit hjälpt av den nya genterapin är en svensk man i 30-årsåldern. Fyra år efter att han fick sin diagnos kan han, tack vare genterapin, gå i trappor, tala och leva ett aktivt liv.

– Det är ett genombrott som visar att det är möjligt att få fram ett läkemedel som på ett väldigt tydligt sätt bromsar in sjukdomens utveckling, säger Peter Andersen, överläkare i neurologi och professor på institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet.

Han har forskat om ALS i drygt 30 år och bidragit till utvecklingen av den nya genterapin. Bland annat har han kartlagt svenska familjer med den ärftliga mutationen i SOD1-genen och fungerat som rådgivare för läkemedelsbolaget Biogen som utvecklat den nya behandlingen.

Mutationen gör att proteinet med samma namn klumpar ihop sig. Genterapin hindrar det felaktiga proteinet från att bildas genom att blockera budbärarmolekylen m-rna som annars hade instruerat cellen att bilda SOD1.

Mannen tillhör en av de kartlagda familjerna och flera av hans släktingar har gått bort i ALS.

– När han fick de första symtomen i april 2020 såg vi till att han fick komma hit till Umeå och vi kunde diagnostisera honom med ALS i ett tidigt skede, säger Peter Andersen som också såg till att mannen fick komma med i en klinisk studie av den nya genterapin.

Läkemedlet, med den aktiva substansen tofersen, ges som en injektion i ryggraden var fjärde vecka. Effekten på den svenska mannen betecknar Peter Andersen som sensationell.

– Prognosen var att han skulle leva i bästa fall två år så han har klarat sig långt bättre än förväntat.

Som en indikator för graden av nervskada används biomarkören neurofilament. Vid diagnosen hade mannen en halt på 11 000.

– Det är högt även för en ALS patient och visar på en mycket aggressiv sjukdomsprocess. Nu fyra år senare är neurofilament-halten i ryggmärgsvätskan låga 1 200–1 290 vilket kan jämföras med att normalvärde för en person i denna ålder är mindre än 560. Alla undersökningar visar sammantaget att sjukdomens utveckling tydligt bromsar in, säger Peter Andersen.

Den svenska mannen är inte den enda ALS-patienten med SOD1-mutation som blivit hjälpt av genterapin. Resultatet av den kliniska prövningen visar att sjukdomsförloppet bromsats även hos andra deltagare.

Enligt Peter Andersen blir effekten sannolikt bättre ju tidigare behandlingen sätts in. I en ny klinisk studie ges behandling även till friska personer som bär på den felaktiga SOD1-genen men där sjukdomen ännu inte brutit ut. Studien, som ska pågå till 2031, är den första som ska studera om det går att förebygga eller senarelägga ALS.

I februari kom ett positivt utlåtande om tofersen från det europeiska läkemedelsverket, EMA. Läkemedlet är sedan tidigare godkänt i USA under namnet Qalsody.

I väntan på godkännande i Europa kan läkare skriva ut Qalsody på licens genom ett program för ”tidig tillgång”. I Sverige har dock regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier, NT-rådet, rekommenderat att Qalsody inte ska skrivas ut på licens innan en ”vidare bedömning” gjorts.

Peter Andersen är kritisk till NT-rådets rekommendation och önskar att alla patienter med SOD1-varianten av ALS ska få tillgång till medicinen omgående.

– Resultaten är så goda att jag anser att det är oetiskt att inte ge medicinen till patienterna så som man gör i Tyskland och många andra länder i Europa. Svenska patienter bör få samma chans.

Fler liknande genterapier är under utveckling som även riktar sig till ALS-patienter med andra underliggande genetiska orsaker. Behandlingarna kan dock bara bromsa sjukdomen som kräver livslång behandling.