Nytt verktyg förutspår risk att dö i prostatacancer

Prostatacancer skördar över 2 000 svenskars liv varje år – och är därmed den dödligaste cancerformen hos män. Screening med blodprovet PSA gör att fler allvarliga fall upptäcks i tid. Men ett problem är att många också får en prostatacancerdiagnos, trots att deras tumör är ofarlig.

Om 456 män kallas till screening kommer en av dem att slippa dö i prostatacancer de närmsta 20 åren, enligt en stor europeisk studie från i höstas. Men för varje förhindrat dödsfall får också 12 män en prostatacancerdiagnos – och behandlas i onödan, enligt samma studie.

Behandlingar innebär alltid risk för biverkningar, till exempel impotensproblem. Bättre och mer träffsäkra screeningmodeller efterfrågas därför starkt.

Nu har amerikanska forskare tagit fram ett verktyg som de menar är bättre på att förutse risken att dö i prostatacancer jämfört med andra modeller. Forskarna hoppas att verktyget kan bana väg för mer personanpassad screening, samt minska överdiagnostik och överbehandling.

– Andra modeller är inriktade mot att upptäcka prostatacancer. Huvudproblemet med det är att prostatacancer är vanligare hos äldre – och att det är oklart om cancerdiagnosen kommer att påverka patientens överlevnad, skriver Patrick Lewicki, forskare i urologi vid University of Michigan och försteförfattare till den nya studien publicerad Annals of internal medicine den 12 januari 2026, i ett mejl till Forskning & Framsteg.

Det nya verktyget kombinerar patientens PSA-nivåer med ålder, rökning, ärftlighet, etnicitet, BMI och olika former av hälsodata. Enligt studien var det mer träffsäkert att använda forskarnas modell jämfört med att kombinera PSA-prov med biopsi för att räkna ut dödlighet på lång sikt, 30 år.

Jonas Hugosson är professor i urologi vid Göteborgs universitet, och tycker att det finns en sak som är bra med den amerikanska studien: själva ansatsen. Enligt honom ligger det i tiden att försöka räkna ut risk.

– Överbehandling innebär inte bara att vi behandlar små ofarliga cancrar. Även farlig prostatacancer behandlas i onödan. Du kanske blir botad från din farliga prostatacancer, men så dör du efter fem år i en hjärtinfarkt – då var du också behandlad i onödan, förklarar han.

USA-forskarnas verktyg verkar dock främst bra på att räkna ut låg risk, vilket PSA-testet redan är bra på, menar Jonas Hugosson.

– Däremot svarar inte riktigt studien på hur man ska göra med dem som har förhöjt PSA-värde. Men vi har redan bättre verktyg för det i dag, i Sverige och Europa, säger han.

Enligt en studie från år 2022 som han var med och gjorde och som Forskning & Framsteg tidigare skrivit om, minskade risken för onödiga diagnoser med 50 procent om PSA-resultat kompletterades med magnetkameraundersökning. 

Jonas Hugosson menar att USA ligger lite efter Europa på området. Samtidigt säger han att det ofta är allmänläkarna i USA som sköter mycket av PSA-provtagningen – och den nya modellen som forskarna har tagit fram riktar sig mycket riktigt till den gruppen.

– I korthet hjälper verktyget kliniken att sätta patientens PSA-testresultat i relation till uppskattad återstående livslängd i en enda lättbegriplig riskbedömning. Vi håller på att arbeta med en artikel om praktisk tillämpning av modellen, som visar dess prestanda jämfört med enbart PSA eller biopsimodeller, skriver Patrick Lewicki till Forskning & Framsteg.