Säkrare screening för prostatacancer med ny metod

Nya fynd banar väg för allmänna massundersökningar av prostatacancer. Risken för överdiagnostik vid screening kan halveras med ny teknik.

Publicerad

Forskarna rekommenderar magnetkameraundersökningar för prostatacancer innan vävnadsprover tas.
Bild: Getty images.

Trots att prostatacancer drabbar var femte svensk man och är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken bland män, har vi inte allmän screening i Sverige. Men forskningsresultat från Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset kan komma att ändra på det. 
– Jag är övertygad om att vi får allmän screening för prostatacancer, säger Jonas Hugosson, professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Många behandlas i onödan

I en studie som publicerats i The New England Journal of Medicine, visar Jonas Hugosson hur man kan undvika att hitta ofarliga tumörer, vilket har varit det som främst stått i vägen för masstestning på nationell nivå. PSA-test är ett blodprov som mäter prostataspecifikt antigen. Ett förhöjt PSA-värde är inte lika med cancer.

Jonas Hugosson är professor i urologi vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.
Bild: Johan Wingborg.

– Dödligheten har gått ner kraftigt de senaste tio, femton åren på grund av den omfattande men oorganiserade PSA-testningen, men många behandlas i onödan. Nästan hälften av alla män i 60–70-årsåldern har små tumörer som växer väldigt långsamt. Och ungefär hälften av alla tumörer som man har hittat hittills är tumörer som aldrig skulle ge upphov till symtom, säger han. 

Problemet är de många blinda vävnadsprover, från olika delar av prostatan, som tidigare varit standard att man tar om PSA-värdet är för högt. 

– När man tar många blinda vävnadsprover är risken också stor att man råkar träffa en ofarlig tumör – och då blir man cancerpatient för resten av livet. Många står inte ut med det och vill ha behandling, säger han.

Få och riktade prover – efter magnetkamera

Jonas Hugosson och hans kollegor har nu studerat om det är bättre att endast ta ett fåtal riktade vävnadsprover – och bara om magnetkamerabilder kunnat visa på någonting misstänkt. I studien bjöds 38 000 män mellan 50 och 60 år in till PSA-prov, och hälften av dem tackade ja. Männen med förhöjda PSA-värden delades in i två grupper, en experimentgrupp och en kontrollgrupp. I kontrollgruppen fick männen med förhöjda PSA-värden först ta tolv vävnadsprov från olika delar av prostatan. Om magnetkamerabilder dessutom visade någonting som skulle kunna vara cancer togs ytterligare tre, fyra riktade vävnadsprov från det misstänkta området.

I experimentgruppen däremot började man med magnetkameraundersökning. Om bilderna inte visade någonting misstänkt sållades männen bort och slapp vidare utredning. Där bilderna dock visade på misstänkta förändringar kallade man in männen till tre, fyra riktade vävnadsprov. Resultatet visar att risken för överdiagnostik mer än halverades med den nya tekniken. 

2020 visade en amerikansk studie som publicerats i New England Journal of Medicine att man dessutom hittade fler fall av allvarlig prostatacancer när man använde magnetkameraundersökning i diagnostiken. I den svenska studien hittade man allvarlig cancer i ungefär samma utsträckning i de båda grupperna. Dock minskade sannolikheten något för att upptäcka små medelaggressiva tumörer i experimentgruppen.

Resurser till magnetkameraundersökning krävs

– Vi vill hitta de medelsvåra fallen också förstås. När vår andra rapport kommer, om ett år ungefär, kommer vi att ha svar på om vi hittar dem vid upprepad testning. Ett screeningprogram innebär att man ska testas upprepade gånger, säger han.

Redan i dag föreslår de nationella riktlinjerna att man ska göra magnetkameraundersökning på män med förhöjt PSA-värde innan man tar vävnadsprov. Men enligt Jonas Hugosson har inte alla regioner de resurser som krävs för att kunna erbjuda detta så på vissa ställen kör man fortfarande med blinda vävnadsprov. 

– Den här studien visar att man måste se till att det finns resurser till att göra magnetkameraundersökning först, säger Jonas Hugosson.

F&F Evenemang:

En kväll om livet efter digitaliseringen

En tankeväckande och lärorik kväll med teknikhistorikern Nina Wormbs, sociologen Malin Åkerström, filosofen Hans Ruin och litteraturvetaren Jesper Olsson. 25 januari på Playhouse Teater i Stockholm.

Läs mer och boka

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

10 nummer om året och dagliga nyheter på webben med vetenskapligt grundad kunskap.

Beställ idag
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor