Partiklar på byggen kan orsaka njursvikt

Forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet har tittat på hälsodata från 286 000 svenska byggarbetare från åren 1971 till 1993. Resultaten visar att de byggarbetare som hade exponerats för oorganiska partiklar under lång tid hade 15 procent högre risk än kontrollgruppen att utveckla kronisk njursvikt.

– Det är redan välkänt att den här typen av partiklar kan påverka hjärta och lungor, men att det kan påverka njuren är nytt, säger Leo Stockfelt, docent i arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet.

Byggbranschen sysselsätter 350 000 personer bara i Sverige. Leo Stockfelt leder ett större projekt om partiklar och njursjukdom som den aktuella studien ingår i.

Han menar att det är viktigt att studera den här typen av riskfaktorer just eftersom det påverkar så många människor, även om hälsorisken för den enskilda personen inte är enorm.

– 15 procent är inte mycket för en individ. Om jag var byggarbetare och läste den här nyheten skulle jag inte vara orolig över att gå till jobbet imorgon. Däremot är det viktigt på folkhälsonivå och för arbetet med arbetshälsa, säger Leo Stockfelt.

Karl Kilbo Edlund är doktorand inom arbets- och miljömedicin vid Göteborgs universitet och förstaförfattare av studien som publicerats i Occupational & Environmental Medicine. Han instämmer i bilden.

– Det handlar ju om att man inte ska drabbas av sjukdom på grund av sitt arbete. Det är viktigt att ha koll på riskerna så att man kan förebygga dem, säger Karl Kilbo Edlund.

Han bekräftar också att mycket har hänt med arbetsmiljön sedan 1971. Det finns i dag en högre riskmedvetenhet och skyddsutrustning används i allt högre grad inom byggbranschen. Men det finns mer att göra.

Under 1970–90-talet erbjöds svenska byggarbetare gratis hälsokontroller genom Bygghälsan, och det är register för dessa hälsokontroller som ligger till grund för den aktuella studien. Där framkommer personens yrkestitel och hälsostatus. I studien har man även tagit hänsyn till andra rapporterade riskfaktorer för njursvikt, till exempel andra sjukdomar, rökning och högt BMI.

Profilerna från hälsokontrollerna jämfördes med Socialstyrelsens patientregister för att hitta diagnoser och behandling av kronisk njursvikt. Detta har sedan jämförts med vilken typ av partiklar arbetarna har exponerats för. De byggarbetare som inte hade utsatts för partiklar i yrket – en dryg tredjedel – användes som kontrollgrupp i den statistiska analysen.

Det var bland byggarbetare som andats in oorganiska partiklar – bland annat betongdamm och dieselavgaser – som risken var högre. Byggarbetare som bara exponerats för andra typer av partiklar, som sågspån eller asbestfibrer, visade ingen förhöjd risk för njursvikt.

Forskarna påpekar dock att den här typen av studier, som tittar på stora grupper av människor, inte är tillräcklig för att man ska kunna dra direkta slutsatser om vad partiklarna gör med kroppen, även om det är en pusselbit.

– Det här är en epidemiologisk observationsstudie på ett stort antal individer. Då ska man alltid vara lite försiktig med att dra orsakssamband, säger Leo Stockfelt.

För att kunna bekräfta att det faktiskt är partikelexponeringen som lett till njursvikten vill forskarna kunna visa på mellanliggande steg, något man ska göra i en framtida studie. Där kommer forskargruppen undersöka kopplingen mellan lokal luftkvalitet och njurfunktion och njurskada genom att jämföra blod- och urinprover från närmare 30 000 personer i Sverige. Proverna kommer från det stora nationella projektet SCAPIS, som startade 2013 med syftet att identifiera riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdomar.

– Det blir som en direkt fortsättning på den här studien. Vi kommer att titta mer på mekanismerna, kan vi se någon effekt på njurarna i de betydligt lägre partikelhalterna som allmänbefolkningen exponeras för? säger Karl Kilbo Edlund.