Årets tidskrift populärpress 2025

”Penicillin mot halsfluss orsakad av streptokocker räddar liv”

Vi håller med Stramas ordförande Thomas Tängdén om att det behövs en saklig diskussion om antibiotika. Men den gynnas inte av att våra argument förvanskas till att vi vill behandla ”alla med halsont”, skriver den tidigare statsepidemiologen Magnus Gisslén och hans kollegor.

debatt om antibiotika

Debatten handlar om när antibiotika ska tas till vid halsfluss.

Det här är en kommenterande text. Analyser och åsikter är skribentens egna.

SLUTREPLIK: Vårt budskap är tydligt när det gäller vilka patienter med halsont som ska få penicillin: endast de som har en symptomgivande halsfluss orsakad av streptokocker.

Penicillin är ett smalspektrumantibiotikum med få biverkningar och försumbar roll i resistensutvecklingen. Att det länge varit förstahandsval i Sverige är en viktig förklaring till vår gynnsamma resistenssituation jämfört med många andra länder.

Snabbtester avgör om antibiotika har effekt

Med dagens snabbtester går det enkelt att skilja streptokockhalsfluss från virusorsakad infektion, där antibiotika inte har någon effekt. En bredare provtagning gör det möjligt att identifiera fler patienter som verkligen har streptokockinfektion. Läkemedelsverket och Strama undviker att kritiskt granska de så kallade centorkriterierna för halsfluss (se faktaruta), som i praktiken styr vem som får behandling.

Centorkriterierna

  • Feber ≥38,5 grader.
  • Ömmande och svullna lymfkörtlar i käkvinklarna.
  • Beläggningar på tonsillerna (hos barn 3–6 år räcker rodnade och svullna tonsiller för poäng).
  • Frånvaro av hosta.

Kriterierna har flera svagheter och bör ersättas. Det finns ingen rimlig grund för att behandla en halsfluss med tre uppfyllda kriterier men inte en med två, eftersom skillnaden saknar betydelse för allvarlighetsgrad, smittsamhet eller risk för invasiv infektion (iGAS).

Penicillinbehandling förkortar sjukdomsförloppet och minskar snabbt smittsamheten. Genom att bryta smittkedjor minskar både lindrigare fall och iGAS såsom sepsis och svår mjukdelsinfektion.

Pencillin minskar smittsamheten

Tängdén menar att vetenskapligt stöd för detta saknas. Men det finns inte heller stöd för hans slutsats – att brutna smittkedjor inte skulle påverka spridningen av streptokocker. När fullständig evidens saknas måste vi agera på bästa tillgängliga kunskap. Och vi vet att streptokockhalsfluss smittar, att iGAS ofta förekommer i miljöer med halsflussfall, att antalet iGAS följer antalet halsflussfall och att penicillin snabbt minskar smittsamheten.

Att iGAS minskar markant på sommaren när halsflussfallen går ner, och att antalet fall sjönk under pandemin när smittspridningen i samhället minskade, visar tydligt smittans betydelse. Vi kan också konstatera att iGAS ibland föregås av en halsinfektion och ofta förekommer där någon i omgivningen haft streptokockhalsfluss.

Tängdén är svaret skyldig om varför brutna smittkedjor inte skulle kunna förhindra fall av iGAS.

Streptokocksepsis är svårdiagnosticerad, har ett snabbt förlopp och hög dödlighet. Att minska streptokockinfektioner och bryta smittkedjor är avgörande för att förebygga dödsfall och reducera iGAS.

  • Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och överläkare på infektionskliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
  • Anders Strömberg, docent i infektionssjukdomar.
  • Kristian Roos, docent i öron-näsa-halssjukdomar.
  • Lars Hagberg, senior professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Läs hela debatten om antibiotika

F&F i din mejlbox!

Håll dig uppdaterad med F&F:s nyhetsbrev!

Beställ nyhetsbrev

Kunskap baserad på vetenskap

Prenumerera på Forskning & Framsteg!

Inlogg på fof.se • Tidning • Arkiv med tidigare nummer

Beställ i dag!
Publicerad

Upptäck F&F:s arkiv!

Se alla utgåvor