PFAS påverkar ämnesomsättning hos foster

PFAS är en grupp högfluorerande ämnen som tack vare sina smuts- och vattenavvisande egenskaper används i allt från regnkläder till brandskum. De är svårnedbrytbara och kallas därför ”evighetskemikalier”. Människor får i sig PFAS främst via mat och dricksvatten.

Mycket forskning pågår om vilka effekter PFAS har i kroppen. Forskare vid Örebro universitet och brittiska University of Aberdeen bidrar nu med en ny pusselbit genom en studie som visar hur ämnesomsättningen hos foster påverkas av PFAS.

– Det unika med vår studie är att vi inte bara mäter PFAS-nivån, utan även hur det påverkar kroppens biologiska processer, i det här fallet metaboliska effekter i levern, säger Tuulia Hyötyläinen, professor i kemi vid Örebro universitet och en av studiens två huvudförfattare.

Totalt analyserades 78 aborterade foster från en klinik i Aberdeen. PFAS hittades i alla foster.

– Nivåerna var inte särskilt höga, men trots att det rör sig om låga halter så hade vi inte förväntat oss en så stor påverkan på ämnesomsättningen. Vissa metaboliter hade förändrats på samma sätt som vi sett hos vuxna och barn med fetma, diabetes eller leversjukdom.

Genom djur- och cellförsök har forskarna senare kunnat bekräfta resultaten.

– Därför är vi ganska säkra på att det är just PFAS som är orsaken säger Tuulia Hyötyläinen.

Hur stor risken är att drabbas av till exempel diabetes till följd av PFAS-exponering i fosterstadiet går däremot inte att svara på. Enligt Tuulia Hyötyläinen är studien för liten och det behövs mer forskning för att förstå den långsiktiga effekten. Det finns även individuella skillnader och risken beror också på när i livet man exponeras eftersom PFAS ackumuleras i kroppen.

Tidigare studier har visat att PFAS påverkar immunförsvaret hos små barn som exponeras för fyra olika PFAS-ämnen under foster- och amningsperioden. Detta fick den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, att sänka gränsen för så kallat ”tolerabelt veckointag” 2020.

Efter det har Livsmedelsverket infört nya strängare gränsvärden för PFAS i dricksvatten som börjar gälla den 1 januari 2026.

Tuulia Hyötyläinen välkomnar att gränsvärdena sänks.

– Alla dricker vatten och vår studie visar att även en låg exponering ger effekter så det är väldigt bra att gränsen sänks. Det ger en tydlig signal om att det finns hälsoeffekter.