”Revisionsplikt minskar inte brottsligheten”

År 2010 avskaffades kravet på revisor i mindre aktiebolag, så kallade mikroföretag. Genom att minska den administrativa bördan och förenkla reglerna ville politikerna underlätta för småföretagare och stärka bolagens konkurrenskraft. Sedan dess har flera myndigheter hävdat att förändringen har underlättat ekonomisk brottslighet; Riksrevisionens slutsats var att reformen ”kostar mer än den smakar” och Ekobrottsmyndigheten konstaterade i en rapport från 2016 att avskaffandet av revisionsplikten är en riskfaktor för att bolag används som brottsverktyg, vilket även tas upp i en fördjupande rapport från 2020.

I en statlig utredning från juni 2023 (SOU 2023:34) togs frågan om obligato­risk revisionsplikt åter upp men utredningen gav inte något svar på om revisionsplikten borde återinföras eller inte. Det går knappast att mäta eller bevisa i vilken grad revisionsplikten har betydelse för att förebygga eller upptäcka brottslighet, hävdade utredaren. Men det är precis det som vi har gjort i en studie som är publicerad på plattformen Social Science Research Netwok, SSRI.

Syftet med vår kvantitativa studie har varit att mäta om obligatorisk revisionsplikt förhindrar olika typer av brott, till exempel bokföringsbrott och skattebrott. Vi har studerat om oreviderade bolag begår dessa brott i större omfattning än bolag som är reviderade. Vi har analyserat cirka 15 000 oreviderade bolag som försatts i konkurs och jämfört dem med en kontrollgrupp om cirka 5 000 reviderade bolag. Uppgifterna om företagen, som är hämtade från Brottsförebyggande rådet, SCB med flera, sträcker sig från åren 2005 till 2017, det vill säga före och efter avskaffandet av den obligatoriska revisionsplikten.

Analyserna visar visserligen att bolag som är oreviderade efter revisionspliktens avskaffande år 2010 oftare är misstänkta för bokföringsbrott, skattebrott, penningtvätt, bedrägerier och en del andra brott reglerade i Brottsbalken.

Men en korrelation mellan misstanke om brott och revision betyder inte att det finns ett kausalt samband, det vill säga att revisionsplikt minskar sannolikheten för brott. Forskning inom kriminologi visar att demografiska faktorer och olika personlighetsdrag korrelerar med sannolikheten för brott. Karaktärsdragen är inte observerbara i vårt datamaterial men en metod för att indirekt kontrollera för sådana faktorer är att jämföra utvecklingen av misstänkta brott för mikroföretag som kan välja bort revision med utvecklingen för en kontrollgrupp med revisionsplikt. Dessa resultat visar att ingen signifikant ökning i misstänkta brott kan observeras efter att revisionsplikten avskaffades.

Om revisionsplikt återinförs skulle det påverka cirka 250 000­–300 000 företag. Även om regeringen har sagt (prop. 2024/25:8) att det för närvarande inte finns tillräckliga skäl att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag så finns det ett tryck från flera tunga myndigheter att göra just det. Skatteverket, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet, Polisen och Kronofogden är några av de remissinstanser som förespråkar återinförd revisionsplikt för alla aktiebolag.

Vi ställer oss dock frågande till vad en revisor kan göra under ett par timmars arbete för att förhindra olika typer av brott. Utvecklingen har gått mot en mer förslagen skattebrottslighet som är svår att upptäcka vid en vanlig revision. Skatteverkets resurser och inriktning på kontrollverksamheten är därför helt avgörande för hur många skattebrott som upptäcks i såväl oreviderade som reviderade företag. Re­visorer kan visserligen spela en avgörande roll för att belysa konsekvenser­na av överträdelser av olika regler, vilket möjligen kan för­bättra efterlevnaden, särskilt i fall av oavsiktliga överträdelser.

Frågan är dock om det motiverar att revision blir obligatorisk för alla bolag med tanke på företagets kostnader ökar.­ Enligt en grov uträkning i den statliga utredningen skulle införandet av revisionsplikt kosta företagen cirka 11 miljarder kronor. Utökade kontroller från myndigheternas sida vore mer effektivt för att minska den ekonomiska brottsligheten än att tvinga alla företag att ha revisor.