Så hotas världsarven i ett förändrat klimat

Den som hör ett knaprande och raspande ljud från väggar och tak bör omedelbart dra öronen åt sig. Husbocken är den träätande insekt som orsakar störst skada i Sverige. Den kan gnaga sönder hela hus innan den upptäcks.

I dag förekommer husbocken i begränsad skala i sydöstra Sverige samt på Öland och Gotland. Hela Norrland och stora delar av Västsverige är därmed förskonat, men det kommer det att bli ändring på.

I takt med klimatförändringarna väntas temperaturen och luftfuktigheten öka. Husbocken, som trivs i varmare klimat, kommer därmed att spridas norrut. Det finns då en risk att den angriper exempelvis gamla Hälsingegårdar.

– När husbocken rör sig norrut utsätts kulturarvet för nya risker. Det kan innebära att delar av kulturarvet förstörs, säger Tor Broström som är professor i kulturvård vid Uppsala universitet.

Och det är inte bara skadeinsekterna vi ska oroa oss för. Med klimatförändringarna ökar också risken för dramatiska händelser som översvämningar, skogsbränder och stormar. Risken för fukt och röta, som redan är en utmaning i kulturhistoriska byggnader, kommer också att öka. Det framgår av en rapport från Riksantikvarieämbetet.

– De senaste 10–15 åren har många tillfälligt uppvärmda kyrkor haft problem med mögelangrepp och den typen av problem kommer att tillta, säger Tor Broström.

Bland byggnaderna som ligger pyrt till finns några av Sveriges världsarv, särskilt de som är ouppvärmda. På Hälsingegårdarna kan förhöjd luftfuktighet vid snabba väderomslag orsaka kondens i kallställda hus. Riksantikvarieämbetet konstaterar att det runnit så mycket kondensvatten i en av gårdarna att bårder lossnat från de målade väggarna.

Två Hälsingegårdar var också nära att brinna upp i en skogsbrand sommaren 2018, då världsarvsgårdarna inte var prioriterade i räddningsinsatsen. I framtiden riskerar samma byggnader att angripas av husbock.

I ett annat världsarv, Gammelstads kyrkby utanför Luleå, har underhållsbehovet redan fördubblats. Att återställa stugorna till ursprungsskick kan kosta miljoner och tillväxten av röta och mögel väntas gå ännu snabbare i framtiden.

I dagsläget saknas nationella riktlinjer för bevarande i ett förändrat klimat och Tor Broström efterlyser en omfattande kartläggning följt av förebyggande arbete.

– Om vi ska kunna rädda det byggda kulturarvet behöver vi veta mer om riskerna för att kunna avgöra när vi måste agera och när vi kan ha is i magen. Vad kommer att hända om tio år, och om hundra? säger Tor Broström.