Metoder från USA kan hålla barn borta från gängen

Eskalerande gängkonflikter har gjort skjutvapenvåld – särskilt med dödlig utgång – vanligare i Sverige än i andra europeiska länder. Inte sällan är det mycket unga personer som både dödar och dödas. I dag finns enligt polisen över tusen gängkriminella tonåringar i Sverige. Ett hundratal av dem är under 15 år.

”Sluta skjut” samt ”Operation rimfrost” i Malmö är två kända insatser med syfte att förhindra kriminalitet och skjutvapenvåld, men hittills är det oklart hur effektiva metoderna är.

Att samhället bör vidta åtgärder för att försöka bromsa rekryteringen av barn och unga till gängen är de flesta överens om. Men hur ska det gå till om man inte vet vilka insatser som fungerar? Inte ens socialtjänstens vanliga insatser till barn och unga, som ”kontaktperson”, ”familjebehandling utan manual” eller ”ospecificerade stödsamtal” är vetenskapligt utvärderade. Metoderna skulle till och med kunna vara kontraproduktiva.

I brist på svensk forskning analyserar Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, 43 utländska studier på temat. Rapporten Psykosociala insatser för att förebygga och minska gängkriminalitet bland barn och unga vuxna visar att flera insatser har god effekt på skjutvapenvåld, gängmedlemskap och kriminalitet – i alla fall på kort sikt.

De flesta av studierna som SBU tittat på är från USA, där dödligt skjutvapenvåld är ungefär tio gånger vanligare än i Sverige. Rapportförfattarna rekommenderar att metoderna med högst evidens testas i Sverige.

En typ av metod handlar om att lära samtliga mellanstadieelever om de negativa konsekvenserna av att vara med i gäng. Metoden har testats i olika varianter i amerikanska skolor och verkar minska risken för senare gängmedlemskap med en fjärdedel. Eleverna följdes olika länge, men effekten – den minskade risken att gå med i gäng – verkar kvarstå i ungefär tre år.

Så kallad fokuserad avskräckning är en annan insats som har effekt. Då utbildas till exempel gängledare om nackdelarna med brott. Ofta handlar det om att fältarbetare söker upp gängledarna eller deras anhöriga och erbjuder stödinsatser. Metoden kan både påverka dem som budskapet presenteras för och i förlängningen rekryteringen av nya medlemmar. SBU:s utvärdering tyder på att fokuserad avskräckning troligen kan minska skjutvapenvåld med 26 procent – effekten håller i sig i tre år.

SBU tittade också på förebyggande insatser riktade enbart mot tonåringar i riskzonen, men det vetenskapliga underlaget visade sig vara för knapert för att kunna dra några säkra slutsatser.